söndag 28 maj 2017

Succé på Långa Lugnet!

Halloj!

Idag har Långa Lugnet i Falun cyklats i sommarvärmen. Helt galet vad varmt det var, men jag gillar värme och klarar av det rätt bra så jag klagade inte. Långa Lugnet är ju lite av en hemmatävling då jag bott i Falun i 3 år och hittar runt rätt bra på stigarna och vägarna.



I fjol hade det spöregnat en hel del veckorna innan så hela banan var täckt i lera och vatten. Idag var det tvärt om, det var dammigt och det enda blöta man körde igenom var en bäck på första loopen. I år hade de även dragit om starten samt lite på första och andra loopen, så det blev lite nytt, vilket bara var positivt. Starten gick nu uppför mördarbacken istället för Skjulsarvsbacken (asfaltsvägen) för att dra ut fältet mer. Tror det funkade rätt bra faktiskt. Kom iväg hyfsat i starten, fick dock en mjölksyrachock direkt så jag passerades av en hel del människor. Höll mig lugn och kom upp och kände mig bara starkare än innan backen, vilket jag var tacksam för. Ut på grusvägarna var det riktigt dammigt och det gick undan, hamnade i en tredjegrupp med många cyklister i, bland annat Johan Lindbom, Stefan Carlsson, Mackan, Emil Hedlund och Ringvall. Nya stigpartiet blev det lite köer i, men inget farligare än så. Betydligt bättre än tidigare år! Matade på långt fram i klungan och drack en hel del och kände mig pigg. Gjorde lite dragjobb då och då och höll mig annars på 3-4 hjul. Efter ca halva första loopen tryckte jag i mig den första gelen, för att få energi uppför "spängbacken" vid Karlsvik, en av de längsta stigningarna i loppet. Var med långt upp och på toppen låg jag på Stefan Carlssons hjul och vi hade en liten lucka. Efter nästkommande stigparti blev vi dock ikappåkta igen samtidigt som vi kom ifatt Martin Eriksson. Vi såg fortfarande gruppen med Isak i framför oss, men vi lyckades inte ta oss ifatt. I stigningen uppför militärområdet/Järlinden/Högbo fick jag en kortare svacka och släppte förbi mig Limpan och Jonas Pettersson. Väl nedför Gamla Mormor gasade jag förbi igen och gick ut på loop 2 i rygg på Carlsson.

Mamma langade en vattenflaska vilket var riktigt gött, då jag kunde både dricka samt hälla vatten över mig vilket förmodligen var ett vinnande koncept idag. Höll både benen och huvudet svalt. Var med bra i klungan efter några kilometer in på Jungfruberget, men fick slita ont och släppa Jonas, Daniel Wennergren, Stefan och Limpan på toppen vid Garves Bod på toppen av Jungfruberget. Lyckades dock ansluta igen utför och på stigen tillsammans med Ringvall. När vi korsade Skuggarvsvägen lyckades jag passera Jonas som drack, vilket var tur då han släppte lucka sedan attackerade ifatt så b.la Ringvall inte orkade följa. Låg "bekvämt" med de tre starka killarna på stigarna.

Efter ca halva andra loopen kör vi om ett gäng damer samtidigt som vi möter två tjejer på hästar. På stigen. Stefan, Limpan och Daniel hann förbi innan den stora hästen blev rädd och började sparka osv. Blev själv skiträdd och lyckades ta mig förbi och sa till dem "inte så jävla smart att rida här just nu" vilket jag fick till svar "ni kanske skulle förmedla om att det var cykeltävlingar här". Tycker de kunde ha vänt tidigare då vi inte var de första cyklisterna de mötte där.

Fortsatte in på nästa långa singletrack där Jonas går omkull framför mig. De får en lucka framåt som jag sliter ont för att försöka täppa till, vilket jag lyckades med. Nu var det bara Stefan, Limpan, Daniel och jag kvar av den tidigare väldigt stora tredjeklungan. Kunde stigarna så låg med bra i svansen utan att göra av med för mycket energi. Ut för varvning till tredje loopen och jag fick en ny flaska sportdryck av mamma, samt en flaska vatten av Jocke Nordin att hälla över mig, riktigt svalkande och skönt. Slet ont på gruset för att hänga med dem men höll mig kvar och lyckades komma förbi Limpan och Daniel innan Every time She Smiles. Låg och lekte bakom Stefan och kände mig starkare och starkare. Nu orkade jag följa utan större svårigheter även på skidspåren i motlut. Låg på Stefans rulle i princip hela vägen upp till toppen av Lugnet, där jag attackerade utför på en stig och fick en oförklarligt stor lucka. Med 6km kvar tänkte jag att nu får det bära eller brista och gasade på. Kollade nervöst över axeln då och då men de verkade inte komma närmare. med 3km kvar började jag skymta Landström ensam framför mig, och tänkte att det var ett rimligt mål att ta ikapp. Kom ikapp i sista backen innan Second Chance och bara utför till mål. Låg på rulle nån minut men märkte att Stefan tog in. Attackerade och fick lucka direkt. Körde på bra utför utan att ta några onödiga risker. Visste att det skulle hålla när jag rullade igenom hagarna med kilometern kvar. Sista biten in på arenan igen och några 180 graders-svängar innan man körde upp på hästskon. Väl uppe såg jag Isak gå imål, körde ner och vände och gick i mål som 10:a vilket jag är helt galet nöjd med!! Mitt bästa resultat nånsin i långloppscupen med ett av de förmodligen starkaste startfälten någonsin. Isak kom 8:a och emellan oss hade vi Fredrik Berg. Är riktigt nöjd med min taktik under loppet och hur jag och cykeln höll hela vägen in i mål i värmen.


söndag 14 maj 2017

Racerapport från Billingeracet

Billingeracet 


Halloj!


Racerapport från Billingeracet kommer här. Jag åkte ner strax efter 10 hemifrån i fredags för att vara i och slippa stressa. Kom fram, checkade in och tog en promenad i väntan på Isak. Vi bodde bra typ 200 meter från där banan gick, så vi bytte om och åkte ner och körde de sista kilometerna på banan upp till Billingen där tävlingsområdet var. Sedan åkte vi ner och tog startbacken också. Hade då rätt bra koll på vad som väntade i starten samt sista kilometerna så vi vände hemåt.


På raceday startade vi inte förrän vid 11, så vi tog det ganska lugnt med frukost osv. Åkte upp och mötte de andra i teamet, kom på en bra plan för langningar och åkte ner till starten för att värma upp. Ställde cykeln längst fram. 


Bild av Oscar Ekstam från @Langloppscupens instagramstories


Starten gick och det var masterstart första kilometern där backen fortfarande gick på asfalt. Sen svängde vi av och fortsatte backen på ett motionsspår. Det brantade till och tempot höjdes. Kändes rätt bra och var hyfsat bra med upp. Sedan var det en sväng med motionsspår och stigar. Låg med Jakob Björklund och tillsammans sladdade vi lite till gruppen som låg framför som vi sedan kom ikapp i skogen strax innan den beryktade banvallen. Hade gått på rött rätt länge för att försöka hänga på Jakob, när sedan tempot höjdes rejält på banvallen som inte alls hade snällt underlag låg jag återigen och dinglade längst bak i vårt tåg som anfördes av Stefan Carlsson, Magnus Palmberg och Fredrik Lagercrantz. Vi var 5-6 gubbar bakom dem och de försökte få upp oss, men då jag gick på mörkrött och hade gjort sedan starten typ var jag väldigt trött och kunde inte bidra något. 


Några igångdrag senare hade gruppen blivit av med Lagercrantz samt två gubbar till. Jag hängde fortfarande med och dinglade allra sist. Visste att jag inte skulle orka det tempot länge till och bara minuter senare sprack det upp framför mig. Gruppen fick några meter och kom ikapp andragruppen framför innehållandes Isak och Wengelin bland annat. Jacob och Viktor Ludvigsson hade det också jobbigt och släppte in på nästa stig. Försökte jaga ikapp men förgäves. Ut på nästa grusväg började min kropp förstår vilken chocköppning jag försökt göra och tog helt slut på energi och jag såg Jakob och Viktor segla bort i horisonten. 


Klämde i mig min första gel redan efter 38 minuters körning, vilket inte alls var planerat. Fick planera om mitt energiintag där och då. 


Samtidigt som duon framför försvann ur synfältet kom duon bakom innehållandes Jimmy Bodin och Fredrik Lagercrantz närmare och närmare. När de kom ifatt hoppade jag in bakom dem och tillsammans hjälptes vi åt bra med körningen på grusvägarna. In på nästa stig var jag först in och körde på varken Max eller långsamt men jag och Fredrik fick en lucka till Jimmy. 


Vid första lagningen efter 26km kom Andreas Wahlstedt ikapp och hjälpte till när den andra långa backen av tre skulle erövras. Hängde på grabbarna upp och sen körde vi på i bra fart med bra samarbete, de var grymt starka! 


In vid varvning vid Billingen igen höjde Fredrik farten samtidigt som Mattias Lundqvist kommit ikapp. Ligger ett antal meter bakom Fredrik som fått vittring på Björklund och Ludvigsson. Lyckas hänga mig kvar och Fredrik lyckas nästan ensam jaga ikapp duon. De hängde på vårt tåg som bara blev större och större.


Andra loopen var enklare enligt mig, eller så var jag bara piggare. Efter nån mil efter varvningen körde vi längs en åkerskant on bit, märker då att det skramlar konstigt av min cykel. Kollar ner när vi kommer ut på asfalten igen men ser inget konstigt. När vi sedan trycker på utför dagens kanske roligaste utförsåkning låter det mer och mer och jag kollar återigen ner och ser att flaskhållarn sitter löst. Ber till gudarna att det ska sitta kvar tills nästa väg, och det gjorde den. Tog flaskan, stoppade den i ryggfickan och började skruva åt stället med fingrarna. Skruvade åt så hårt jag kunde men efter ett tag var det löst igen, så jag upprepade proceduren gång efter gång.


Strax innan andra langning efter 53 kilometer känner jag mig fortsatt stark och ser en trio framför oss, innehållandes Isak, Per Rönnmark samt Wengelin. Vi jagar ikapp dem och fick med oss ytterligare några kingar i ledet. Wengelin tappade dock rätt fort och det gick inte många kilometer till innan även Isak kastade in handduken och släppte. Kom ifatt och om en väggad Albin Andersson samt en nykraschad Edvin Wilson. Viktor hade tappat och nu var vi 5 grabbar. 


Åt och drack så mycket jag hann sista milen, tog två kramptabletter för jag vet att strupen väntar i slutet. När vi närmar oss Skövde och civilisationen igen sänks tempot en aning och alla förbereder sig inför det som komma skall. När vi efter ett tag passerar vårt boende hittar jag resten av banan. Vi är fortsatt fem killar och vi håller ihop ett bra tag tills den näst sista backen där jag och Per Rönnmark tvingas släppa Jakob, Fredrik och Mattias Lundqvist. Rycker sedan ifrån Per i slutet av backen också. Kör solo igenom några villaområden och in i strupen, sista kilometern. Var riktigt trött och trodde Per skulle komma ifatt, men längre fram ser jag en trött Erik Mattelin framför mig. Trion jag åkt med hade redan passerat honom och jag tog sikte på hans rygg. Benen protesterade, kroppen skrek och backen tog aldrig slut. Närmade mig dock Erik. Över krönet la jag i två växlar. Dunk dunk. Tryckte på och närmade mig mer och mer. Sista 200 meterna på upploppet har jag högre fart och kommer ifatt och om. Skön känsla!! Går imål på 3:02:59 som femtonde man imål men trettonde i elit, så jag är riktigt nöjd!! Dels med placering och dels hur jag lyckades vända en dålig start till ett grymt avslut. Måste också rikta ett stort tack till Fredrik Lagercrantz för all draghjälp och en hel del peppande ord utmed banan. Även ett grymt stort tack till Jespers familj som skötte langning till mig och resten av teamet klockrent!



lördag 6 maj 2017

Lidingöloppet MTB avklarat

Halloj.

Idag var det dags för ett nytt långlopp för min del, denna gång skulle 63 jobbig kilometer ute på Lidingö avklaras. Första långloppet för säsongen hemma i Sverige och man var allt lite nervös. Många starka grabbar som skulle starta samtidigt och de sa att detta var det starkaste startfält någonsin på loppet. Det märktes, då Emil Lindgren tillsammans med Mikael Olsson och Dennis Wahlkvist krossade banrekordet med över 4 minuter.

Nåväl, stora delar av teamet var där och vi bytte om, snackade och värmde upp tillsammans. Grymt kul att lära känna de flesta lite bättre. Ställde oss i fålla 1 tillsammans med många andra starkingar.



Starten gick och det var masterstart i lite mer än en kilometer, innan vi svängde upp på dagens kanske knepigaste vänstersväng. Från en bred tvåfilig asfaltsväg med 2-300cyklister till en 90graders sväng upp på en smal cykelbana och man bara hörde hur folk kraschade bakom en, men som tur var klarade jag mig bra.

Första milen var väldigt snabb och väldigt mycket igångdrag och små korta intensiva backar vilket var grymt jobbigt och jag hade inte riktigt kommit igång så jag slet som ett djur för att försöka ligga på. Redan där sprack det upp och 10 cyklister fick en lucka, med Lindgren, Friberg, Olsson, Berg, Landström mm. Svåra namn att försöka köra ifatt. Tycker även att vår klunga på ca 10-12 man var väldigt osynkad första milen, ojämn farthållning och irritation i gruppen vilket gjorde att folk, inklusive jag, nästan gick omkull. Efter lite skrikande i klungan hjälptes vi åt lite mer och efter det flöt det på rätt bra.

Efter ett par mil kommer Jonas Ahlstrand ikapp efter punka (?) och gick upp och drog, hårt. riktigt hårt. Slitsamt för alla att försöka följa, men vi lyckades. Kom efter ett tag ifatt Flockhart och Isak som låg ensamma mellan tätklungan och vår klunga på typ 10 man. Körde tillsammans ett tag innan Flockhart ryckte med Isak på hjul, vi släppte iväg dem igen. Ahlstrand gick bak och lade sig ganska passiv längre bak i vår grupp som bestod av bland annat mig, Öijer, Viktor Ludvigsson, Andreas Ringvall, Emil Krona, Albin Andersson med mera.

Denna sträcka var ganska snäll med backar och igångdrag, dock mycket kurvor som man kunde behålla ganska bra med fart i. Kände att jag hade kurvtagningen on point för kunde gå med och återhämta mig rätt bra den delen medan vissa andra såg ut att få ta i lite mer. Vid langning och varvning låg vi ca 50 sek bakom duon Flockhart och Isak, men då gjorde Ahlstrand ett jätteförsök att splittra upp vår stora klunga och farten höjdes och laktathalten i hela kroppen och förmodligen cykeln också gick nästan på max ett bra tag. Efter några minuter var vi ifatt Flockhart och Isak igen. Frågade Isak hur han kände sig, fick "bra" till svar, skönt det iallafall, för jag kände mig rejält slaktad av Ahlstrand.

Med ca en mil kvar låg vi fortsatt tillsammans och jag kände mig hyfsat återhämtad. Det var några som hade fått släppa inklusive Ringvall. Det gjordes ett ryck där framme och jag fick täppa till en lucka som tog ett tag. Kom ifatt, men var grillad och var tvungen att släppa igen. Låg solo nån kilometer innan Öijer och Viktor kom ifatt, så jag la mig på hjul. Med 5-6km kvar kom en rejält brant backe där de spelade skyhög musik, vilket var skönt då man slapp höra sina högljudda försök att få ner så mycket luft i lungorna som möjligt.
Väl uppe hade Viktor fått ett par meter och när jag la i ett par växlar till kände jag att krampkänningarna i höger baksida lår började komma så jag växlade snabbt ner och lät Viktor och Öijer gå. Försökte förgäves försöka jaga ikapp då jag låg 10-15 sekunder bakom dem resten av vägen. Korsade mållinjen ensam som 20e man på tiden 2:08:33, dryga 8:30 efter Emil som vann och 1min efter Isak som spurtade imål som 11.a. Det är jag nöjd med men man har ju alltid tankar i efterhand om vad man skulle kunna göra för att köra aningen snabbare eller förbättra nån enstaka placering...



lördag 15 april 2017

Spurter, distans och lagtempo

Halloj.

Dagen efter distanspasset stod det en kort men ack så jobbig dag på schemat. 6x spurter in mot Sa Pobla, tre stycket spurter och tre stycken uppdrag till den andres spurt. Vi rullade bort mot Sa Pobla där spurterna skulle äga rum och rekade stället. Själva spurtsegmentet var 480 meter långt och inklusive uppdragssträckan talar vi om strax över kilometern. Benen kändes krispiga efter distansen men kunde ta i ordentligt.

Isak stod för första uppdraget och jag valde att gå i början av den 480 meter långa sträckan som då tog mig 33 sekunder (56,6km/h snitt). Vinden var inte optimal då det blåste lite snett framifrån. Fantastiskt jobbigt var det iallafall. Vände tillbaka och agerade uppdragare åt Isak. Andra spurten valde jag att gå lite senare in i segmentet så spurten inte skulle bli lika lång, för de där 30 sekundrarna var längre än normala 30 sekunder. Hade bra tryck in hela vägen och var galet trött. Agerade än en gång uppdragare åt Isak som också gick ganska sent, men lyckades ta KOM ändå med hjälp att mitt snabba uppdrag. Tredje och sista spurten kändes sådär men lyckades ändå köra på ända in i bra fart.

Rullade sedan hem till hotellet och spenderade resten av dagen framför poolen.



Dagen efter var det återigen dags för distans, denna gång körde vi platt längs bergsväggarna bort via Inca, Binissalem och Santa Maria och bort till första backen upp mot Valldemossa. Hade riktigt tunga ben uppför den klättringen som som tur var inte var så lång 5,5km och 260 höjdmeter. Tog det lugnt uppför och vi körde vidare till öns förmodligen vackraste by Deia. Där stannade vi och åt lunch, tog en tonfisksallad med en närproducerad lemonad och en cappuccino. Efter det orkade vi ta oss bort ner till Soller och uppför Puig Major-klättringen som var 14 kilometer och 800 höjdmeter. Tog det galet lugnt första 3-4 kilometerna men sen kom Torbjörn ifatt som startade en stund efter mig, så jag la mig på hans rulle. Det var perfekt, några slag under tröskelpuls i 8 kilometer innan jag ryckte ifrån sista 700 meterna till toppen. Benen kändes rätt bra ändå. Väl uppe vände vi ner en liten bit igen och hämtade upp de sista innan vi rullade via sjön Gorg Blau, Sa Calobra och vanliga vägen via Pollenca hem. Landade hemma med nästan 5:30h på klockan och 154 kilometer.

Sista bilden står Per Kumlin för!

Dagens pass bestod av lätt rull första 46 kilometerna bort till Capdepera där vi fikade innan vi körde lugnt första milen efter fikat. Sen skulle vi köra lagtempo i ca 15 kilometer, MTB-gruppen vs LVG-gruppen. Då Isak kände sig halvkrasslig lånade vi in ett säkert kort från LVG-cyklisterna: Torbjörn. Tempot började med en rätt lång nedförsbacke där vi då och då körde i 75 km/h och trampade ur utväxlingen. Landsvägscyklisterna kom dunkande förbi oss men vi kontrade i nästa uppförsbacke och fick lucka. Vi 4 som var i vårt lag hjälptes åt rätt okej ändå med dragningen. I nästa uppförsbacke gick Torbjörn fram och grillade så Per och Jonathan fick släppa några meter. Gick om och ikapp Torbjörn och de sista 3-4 kilometerna blev det partempo där vi tryckte på max. Körde de 14,1 kilometrarna på 17:07 vilket gav mig och Torbjörn vinsten, 7 sekunder före LVGarna. Lyckades hålla ett snitt på 49,7km/h också så det gick riktigt fort. Därefter blev det lätt rull tillbaka till Port d'Alcudia. jag valde att skarva på i en extra 45 minuter och körde bort till Pollenca, ner till Port d'Pollenca innan jag vek av hem till hotellet. Landade på 3:30h och 107km.



Imorgon är det dags för vilodag.

onsdag 12 april 2017

Sa Calobra och distans

Halloj.

Ni alla undrar väl hur det gick uppför Sa Calobra igår. 31:22. 22 sekunder ifrån mitt mål på under 31 min men jag är nöjd ändå. Med tanke på vilka rövben man hade när man vaknade är jag glad att ens tog mig upp.



Vi rullade lugnt bort genom Pollenca och uppför Col d Femenia med några pulshöjningar. Kändes sådär i benen. Drog bort hela vägen till Sa Calobra där jag och Isak la av oss västen samt vattenflaskan på toppen. Sedan rullade vi ner. Pissade, sedan körde vi igång. Motvind från start, jobbade sakta men säkert igång puls och ben och jag och Isak turades om att dra första 1,5 kilometern. Jag låg ca 7 slag över tröskel, och sa till Isak att köra på. Sänkte 2-3 slag i ca 30 sekunder och sedan gick jag upp i puls igen. Det kändes bättre och jag kunde gasa på en bra bit över tröskel resten av vägen upp. Dock tappade jag effekt sista kilometrarna så det var där jag tappade mest tid på alla. I slutet blir det lite med svängar och brantare vilket gör det svårare att behålla en bra rytm samtidigt som man jobbat en bra bit över tröskel i över 20 min blir det rätt jobbigt. Sista kilometern ökade jag farten och pulsen men kände när jag kom upp i 95% av max sista 700 meterna att jag fick håll. Det tvingade mig att slå av lite sista biten, men sjönk fortfarande ihop där uppe. Hade hällt i rätt mycket sportdryckspulver i flaskan, så det var förmodligen det som spökade med hållet.

Hela teamet körde fantastiskt bra uppför djävulens backe, där Isak var bäst med 29:41 och Pär D strax efter på 30:03. Sedan rullade vi bort mot macken på toppen av Col d Batalla där vi fikade innan vi rullade ner hemåt. Landade på 106km, 4h22min och strax över 2000 höjdmeter. Lagom mosig i kroppen efteråt...



Idag körde vi MTBare distans med backar istället för lagtempo till Randa. Vi tog sikte på Selva via Sa Pobla, där vi körde uppför Col d Batalla lugnt, men gjorde ett inslag med 5x10sek spurter uppför. Vidare bort likt gårdagen mot Sa Calobra, men istället för att köra ner körde vi upp och ner på andra sidan Mallorcas högsta berg, Puig Major. Med en nedförsbacke på dryga 14km satt det fint med lite fika/lunchsallad i Fornalutx efter dryga 74km och 3:20 på klockan. Sedan vidare tillbaka uppför Puig Major, 14km klättring i lugnt tempo tog oss en hel timme att klara av. Men den var riktigt fin! Åkte tillbaka samma väg som gårdagen, bort till standard fikastället (utan fikastopp denna gång!) sedan bort till Col d Femenia som vi gasade på utför, sedan lite tempoställning och lagtempo bort till Port d Pollenca för att vrida ur det sista ur trasan. Landade på hotellet sju timmar och 40 minuter efter vi lämnat det, med 6 timmar aktivt på klockan, 148 kilometer och strax över 2500 höjdmeter. Även ikväll är man lagom mosig..


måndag 10 april 2017

Sa Calobra

Halloj.

Ytterligare ett par dagar har passerat här nere och det har varit sol och klarblå himmel varje dag. Perfekt. Gårdagen spenderades i sadeln bort mot Col de Femenia där det var fri fart. Isak, Pär, Fredrik och Niclas drog iväg och jag hängde på men låg lite över tröskel så jag släppte så jag inte skulle spränga mig, detsamma gjorde Fredrik. Vi jobbade bra tillsammans på min tröskel, sen kom Jonathan ikapp och hjälpte till ett tag innan han släppte igen. Kom upp på 20:49 med en medelpuls på exakt tröskeln vilket får vara dugligt. Sedan fortsatte vi milen bort till Sa Calobra och körde utför de 9,4 kilometerna som backen är.

Gårdagen var egentligen bara en rekningsrunda inför det riktiga testet som går av stapeln imorgon. Man fick maxa om man ville, men jag ville spara mig till det riktiga testet. Jag, Isak och Pär startade rätt lugnt, men trots det var benen trötta. Låg lite under tröskel ett tag men sedan låg jag runt tröskeln. Pär tappade lite på ett plattare parti i början för han hade fått batteritorsk i växlarna så han fick köra singlespeed. Jag och Isak malde på men sen kom Pär ikapp igen. Vi drog lite var men när det var ca 4km kvar fick Pär feeling med sin enda växel och ökade på. Isak hängde på men jag låg kvar på min tröskel. Var riktigt sliten ändå. Med ca 1,5km kvar fick jag syn på Torbjörn ca 45sekunder fram, så jag försökte öka lite för att hinna ikapp. Gick verkligen på benens max då men pulsen ville inte upp mer än 7-8 slag över tröskeln. Med 250 meter kvar kom jag ifatt och gick om och kom upp på tiden 33:34, vilket känns okej men kan nog kapa en bra del när det verkligen gäller och med bättre ben.

Rullade vidare hemåt med ett fikastopp på samma ställe som dagen innan, på toppen av Col de sa Batalla. rullade (87,6km/h i max) sedan nerför backen och körde Sa Pobla hem igen. 116km och 2064höjdmeter på 4:23h. Efter det blev det en del solande och sedan spa här på hotellet, vilket var vääääldigt välbehövligt.




Idag var det vilodag/återhämtningscykling på schemat, ca 100km med 200hm och fika. Vi tyckte det lät lite långt för återhämtningssyfte, oavsett om vi tog det lugnt. Så jag, Pär och Isak stack ut och sprang en 3km innan frukost, sedan en kortare runda på 55km med fika efteråt. Riktigt fin runda ändå och balsam för både kropp och själ. Hann hem i tid för att steka i solen framför poolen en timme innan det var dags för lite gym och core en kort stund innan spa igen. riktigt skönt.

Imorgon hoppas jag på bra ben uppför Sa Calobra. Drömmen skulle vara under 31 minuter men mellan 31-32 är accepterat.



 

lördag 8 april 2017

Träningsläger på Mallorca

Halloj.

Ett tag sedan sist, men sen dess har inget speciellt hänt förutom lite träning, lite jobb och en oläglig sjukdom.

Befinner mig nu i Alcudia på Mallorca tillsammans med resten av CRT-gänget, även alla landsvägscyklister. Ska få in en hel del mil och hårda dagar i kroppen de kommande två veckorna här nere. Blir enbart landsväg för oss för att knyta ihop teamet mer, vilket är kul det också, även om mountainbike på ön är grym.

Igår var det resedag och uppstigning 02:15 för flyget gick fem över 6. Skönt det, får då landade vi redan halv 10 och vid 11:30 tiden var vi på hotellet utanför Alcudia. Riktigt flott hotell!

På eftermiddagen var det dags för första passet, mot Petra, fika där sedan lagtempokörning lite omvägar hem igen, en tur på 87 kilometer. Jag, Isak och Jonathan missade starten så vi åkte själva mot Petra där vi lyckligtvis fann på de andra som hade fikat klart. Sedan var det dags för lagtempo, riktigt kul och man blev även lite trött på slutet. Hade ju lånat en Specialized Venge Vias av Specialized för resan, men i och med att det är en såpass aerodynamisk hoj gick det inte att sänka sadeln så den passade mig ordentligt, utan var ca en halv cm för hög. Så jag kände att jag trampade för mycket med tårna  och överbelastade framsida lår för mycket. Turligt nog kunde jag och Jonathan som är ett par cm längre än mig byta hoj till dagens pass, då han lånat en Specialized Tarmac. Kändes grymt mycket bättre i sittställningen på den, trots att Venge hojen var helt fantastiskt grym.


Dagen då. 3 backar stod på planen, och kl 10 körde vi iväg. ca 1:10h in i passet kom första backen som var 7,8kilometer och 381höjdmeter med en snittlutning på 5%. Isak, Jonathan, jag och Niclas Näslund drog iväg och körde på riktigt hårt så efter ett par minuter undrade man om man inte var uppe snart. Niclas gjorde 85% av dragjobbet, och han gjorde det bra. Resterande turades vi andra om av. Det blev en bra VO2-max körning i 19:22min som det tog upp till toppen. Sista 18 minuterna gick jag bara på mentalitet kändes det som. Niclas var grymt stark. Tiden gav mig, enligt strava, en 188 plats av ca 39 700 tider uppför backen, så det är väl inte fyskam. Där uppe blev det lite fika, en redbull och en banan för min del.

Sedan bar det ut nerför ett bra tag, och sista biten utför till Pollenca körde vi lagtempo i drygt 47-48km/h, vilket med tunga fikastoppsben var  lite jobbigt. Igenom Pollenca bort mot Port d Pollenca och andra backen. Snittlutning på 6 % och 3,3 kilometer lång. Jag drog igång i bra fart strax över tröskel och fick med mig Isak, Niclas, Pär och Jonathan. Låg framme och drog lite över halva klättringen innan Niclas tyckte det gick för långsamt och gick upp. Slet mig kvar på hjul och efter ett tag attackerade Isak som varken jag eller Niclas orkade hänga med. Uppe på 9:24 uppför cap formentor vilket får anses som ok. Sedan körde vi resten av vägen upp till toppen i lugnare fart, innan vi åkte ner igen och in i Port d Pollenca och tog en cappuccino, sedan hem längs stranden. Landade på 3:17h och 92,5km.