Efter ganska precis 4 (!!) veckor där jag inte rörde cykeln mer än nödvändigt (läs: abstinens), sprang de morgnar jag ville röra på mig, och gymmade de dagar jag ville ta i och även en hel del promenader så är den så kallade höst"vilan" över för mig. Jag har långt ifrån vilat överhuvudtaget utan tränat på nästan varje dag, men mestadels av cykeln, då jag lätt blir rastlös och har tråkigt när jag inte tränar.
Men i måndags var det dags att dra igång vinterträningen och uppbyggnadsfasen. Har lagt upp en liten plan i huvudet jag ska försöka få ner på ett träningsschema, då man känner sig sämre om man avviker från en nedskriven plan än en plan som bara är en tanke. I den planen kommer jag fortsätta med löpning och gym ett tag till, men även cykla bra mycket mer. Synd att det bara är 7 dagar i en vecka.
Jag ska dels köra ett fyratimmarspass i veckan, och två intervallpass på cykeln, varav ena är enbensintervaller i backe och andra är längre intervaller på tröskel. På enbensintervall-passet ska jag även försöka få in teknikträning också, då det är grymt bra att träna tekniken nu när det är halt med löv och regn ute, samt mörker. De längre intervallerna kommer jag variera lite i längd, men även underlag, med stig, grusväg och kuperat elljusspår. När minusgraderna och snön kommer ska jag förslka få fram en hyfsad TC hoj jag kan köra intervallerna på. Gymmet har tyvärr bara motionscyklar och i VCKs klubblokal finns några monarker, men kan bli kämpigt att ta sig in till Västerås varje gång jag ska cykla intervaller...
Jag ska försöka hinna med två eller tre besök i veckan på gymmet, där jag en dag kommer köra ben och resten mage, bål, axlar och bröst.
Ett eller två löppass i veckan där ett ska vara dryga timmen i behaglig fart, och ett med intervaller i ett sandtag. När minusgraderna och snön kommer flyttar jag nog in de intervallerna i simhallen.
Så låter planen just nu, men det kommer förmodligen ändras till och från lite grann, men detta är målet iallafall.
Hittills har tre dagar gått på vinterträningen, och jag är sliten satan. Redan. Det började i måndags på gymmet där jag började med knäböjen, och när man inte gjort dem på ett antal månader så känns de... Mjukstartade lite iallafall med 5x10 på 60 kg. Följde upp med några fler benövningar oc några magövningar innan jag drog mig hemåt.
Igår kördes stigar runtom Hallstagropen och avslutades med 8x2 minuter enbensintervaller i Hallsta climb tillsammans med Jacob. riktigt vidriga intervaller som jag verkligen tror kan ge positiva resultat i framtiden, så de kommer jag fortsätta köra.
Idag lyste solen och med vinterns hittills tröttaste ben stack jag ut och cyklade, utan någon rutt planerad i förtid, för ovanlighetens skull. Styrde mot Varmsätra och tänkte där att jag skulle vända hemåt pga så dåliga ben. Men bestämde mig för att köra vidare till Heby och bestämma mig där. Väl i Heby hade en timme körts och jag var fortfarande tokslut. Men med en timme körd var det ju bara tre kvar på det planerade passet, så det var väl bara att knoga vidare. Körde ot mot Jugansbo där det var nykört grus, blött och mjukt. Och slitna ben. Trots detta gick det ännu tyngre än vad jag trodde det skulle gå och efter 43 kilometer tar jag första baren och ett par kilometer senare märker jag att luften i bakhjulet sakta men säkert pyst ut. Det förklarade en hel del. Stannade, satte i en ny slang och det gick helt plötsligt galet mycket lättare. Åkte mot Sala via Saladamm, ut mot Broddbo och Gullvalla, tog en banan, kom fram till Sätrabrunn och som den hjärncellfria cyklist man nu är valde jag att ta grusvägen från Sätra istället för asfalten. Det var ett val jag bittert ångrade. Tungt, trött, med 45 minuter kvar på passet. Kom hem helskinnad iallafall, knappt på benen... Cykeln står otvättad i garaget och jag stodsov i duschen tills kroppen var varm igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar