Helgen började redan i fredags morse när pappa och jag åkte mot Nora för att tillbringa två dagar på en ledbyggarkurs. Kursen var den första av dess sort i Sverige och det var två britter från IMBA (International Mountain bike association) som höll i kursen, bland annat Mark McClure som byggt Andreu Lacondeguys line från Red Bull Rampage. det bevisar att han kan en del...
På fredagen satt vi mest och kollade på en presentation om hur man ska bygga och vad man ska tänka på när man bygger stigar. Presentationen var såklart på engelska och det var riktigt intressant och lärorikt. De fick en att tänka om lite när man bygger stig. På eftermiddagen var vi ute och kollade på ett downhillspår nedför Digerberget i Pershyttan för att se vad man skulle gjort bättre när man byggde stigen och saker man ska tänka på innan man bygger. De pratade mycket om hållbara stigar, alltså stigar man bara behöver bygga en gång sedan ska de hålla resten av dess tid.
På kvällen möttes vi upp på Nora Bryggeri för att äta middag tillsammans. Trevligt.
På lördagen var det dags att hjälpas åt att bygga och förbättra en bit på Bergslagen Cyclings leder utanför Pershyttan. Innan det passade jag på att cykla lite för att få in ett väckningspass inför SWE-Cup som skulle gå av stapeln dagen efter. Cyklade upp mot Digerberget och körde upp och ner några gånger.
Strava av passet finns här:
Nå, sedan letade vi reda på stället vi skulle förbättra, bland annat över en bäck, smalna av stigen och förbättra dess hållbarhet. Vi var ca 25 man som hjälptes åt på en ca 100 meter lång sträcka. Det var verkligen kul och lärorikt att få deras hjälp och att hjälpas åt så många. Det går mycket fortare då. Vi höll på mellan 10 och 16 ca och hann klart med hela sträckan, som blev grymt mycket bättre.
Det hela avslutades med att vi fick varsit ledbyggarcertifikat så nu kan man skriva stigbyggare på CV:t ;)
Sedan hade jag och pappa lite bråttom ner till Göteborg och vandrarhemmet i Mölnlycke. Kom fram strax innan 10 och vi gick och la oss ganska snart.
På tävlingsdagen ringde klockan halv 8, så det blev lite sovmorgon. Vi packade ihop lite och gick och käkade frukostbuffé. Bland den bästa frukostbuffén jag någonsin ätit, så dit vill jag återvända!
Packade in i bilen och bort mot tävlingsområdet ca 20 minuter bort, i Skatås. Hämtade nummerlapp, testade banan, tvättade av hojen,värmde upp. Starten gick 12:32, två minuter efter herr-elit.
Banan var gammaldags och riktigt rolig. Mycket stenhällar, rötter, brötiga utförslöpor och jobbiga uppförsbackar. Liknade Rocklundas karaktär så jag kände mig hemma redan efter ett uppvärmningsvarv!
Nåväl, starten gick och jag kom iväg dåligt. Halkade av pedalen lite och hamnade lite längre bak. Körde mig fram några placeringar på startloopen och gick in i skogen på en sjätteplats. Märkte att tempot inte var tokhögt så vi var ganska många med första halvan. När vi kom ut på banans längsta stigning höjde Carl farten rejält och jag fick kämpa för att bita mig kvar i Linus hjul. Tappade några meter men det kom jag ifatt igen utför. Nu var vi bara fem kvar i täten. Efter en brötig utförslöpa tappar Hedlund kedjan och jag trodde Jack och Carl skulle attackera, men det gick fortsatt relativt lugnt. Emil kom ifatt igen i slutet på första varvet, och gick direkt upp och ökade farten. Ville inte ligga sist av oss fem i tempoökningen så jag gick förbi Linus, vilken var ett smart beslut då han inte riktigt orkade med att hänga med. nu var vi fyra och det gick bitvis väldigt lugnt och bitvis mycket hårt. Ut i längsta stigningen igen visste jag att det skulle vara jobbigt att hänga på, men jag lyckades klamra mig fast uppför återigen. Resten av varvet var det inga problem att hänga med alls, så jag visste att det skulle vara i den långa backen det skulle avgöras för min skull. Visste bara inte vilket varv.
Ut på varv tre och jag fick en flaska sportdryck av pappa. Fick lite energi av det och hängde på ett tag till. Vi kom ifatt ett par elitåkare, bland annat Jeppman. På grussträckan innan långa backen började hade jag tappat några meter men höll på att ta ikapp det igen när jag såg att Carl också tappat lite. Kom ifatt Carl, andades lite, gick om jag försökte jaga ikapp Emil och Jack. Men hade några meter för mycket fram till dem in i stigningen så jag fick se dem långsamt segla iväg. Carl kom ikapp igen på toppen och gjorde ett kort ryck ut i downhillbanan, men jag kunde gå med. Gick om honom strax efter och fick ganska direkt en liten lucka. Fortsatte köra på i mitt tempo och ut på fjärde varvet hade jag ca 25 sekunder upp till Jack och 15 sekunder ner till Carl. Fortsatte i mitt tempo, och i långa gräsbacken kom jag ifatt och om bland annat Jesper Svensson och Emil Backlund. Jesper la sig på hjul och låg där ett tag, innan han fick något problem. Ut på sista varvet hade jag ungefär 35 sekunder ner till Carl, så det kändes relativt lugnt om jag inte fick något problem. Jag vågade inte riktigt satsa lika mycket på många ställen så jag skulle få tekniska problem. Såg mig om på toppen av gräsbacken och såg Carl typ halvvägs upp, så hade fortfarande ca 30-40 sekunders lucka. Från toppen och till målet var de i princip bara naturliga stigar, mycket berghällar, sten och rötter. Något som skulle gynna min fullgung lite mer än carls hardtail. I den sista längre uppförsbacken skrek pappa att jag skulle hålla farten, så trodde att Carl va påväg ikapp igen, så jag ökade lite. Men det var lugnt och jag kunde korsa mållinjen som trea, mitt bästa resultat i SWE-cup som junior i min sista XCO-tävling någonsin som junior. Riktigt kul och motiverande!
Slutade på en fjärdeplats i totala SWE-cup efter Hedlund, Linus och Jack. Tråkigt nog ännu en fjärdeplats men är trots det nöjd med helgen.
Bilder från kursen och från prispallen: