Engelbrektsturen 2023! Spurtstrid

 Hej!

Ytterligare en deltävling i Långloppscupen är avklarad, när Engelbrektsturen i Norberg kördes. Det var några år sedan jag körde denna tävling senast, då det först var pandemi, sedan har den krockat med XCO-SM ett par gånger också. Det var kul att vara tillbaka i Norberg igen.

Banan är kort, snabb och väldigt intensiv. Den mäter "endast" 67 kilometer och tog för oss 2 timmar och 11 minuter. Det är mycket grusvägar och lättåkt stig första ca 50 kilometerna, men sedan blir det lite mer tekniska partier sista 15 kilometerna. En riktigt bra bana tycker jag, om än lite kort.

Jag, Hugo Porath och André Czarnecki körde igenom banan onsdagen innan och den var sig lik. När man kör den kan den uppfattas som rätt lätt och platt, men i tävlingsintensitet så blir den utslagsgivande på sina ställen.

Tävlingsdagen:

Vi åkte mot Norberg från Falun vid 08-tiden för att komma i god tid innan damernas start kl. 10:30 medan vi herrar startade 11:00.

Jag värmde upp tillsammans med Micke Tjulander (fd Olsson) och snackade massa skit, det var trevligt. Åkte till startfållan ca 10 minuter innan och inväntade starten. Det var asfaltsstart i ett par hundra meter innan vi svängde in på en smalare grusstig. Det gick att avancera rätt bra om man ville och höll sig lugn på banvallen bort mot Klackberg. Jag tog mig fram bra medan det inte gick stenhårt längst fram. Väl i Klackberg efter 3-4 kilometer blev det lite mer positionskrig då det kom ett par kritiska svängar och sedan två hårda backar direkt. Kom in i en bra position, ca 7-8 plats in i första backen. Viktor Lindqvist satte upp ett riktigt hårt tempo direkt och det blev fort väldigt jobbigt. Lyckades dock ta mig förbi Carl Jarnhagen och Calle Friberg och avancera upp lite till. På toppen tog jag och Edvin Lindh oss förbi Anton Olars också, innan stigen utför som var en dryg minut lång innan backe två skulle köras. Det gick inte lika hårt i andra backen som vanligtvis är lite drygare, någon minut längre och ett rätt sugande underlag bitvis. Men jag kände mig stark och återhämtad från första backen. Kollade bak lite för att se var Jakob och David var, och de var lite längre bak men båda var med. 

Inför första backen. Foto: Cykelkanalen.se

Det blev lite avvaktande åkning efter backarna och de små luckor som blivit blev till en större grupp igen. Jag såg hela tiden till att hålla mig långt fram för att bibehålla min positionering. På en grusväg efter en dryg mil satte Richard Larsén in en attack och gick ifrån oss övriga. Det kändes kontrollerat i gruppen bakom och det gjorde inte riktigt något att han var en dryg halvminut före. 

Efter 12 kilometer visste jag att det skulle kunna bli trångt in på en stig från en snabb grusväg som var lätt utför. Gick upp och ökade lite på grusvägen men var lite tidig, Viktor Henrysson ökade mer och ville vara först in på stigen. Emil Lindgren gick också förbi innan stigen. Det var en snabb stig, lätt utför men med vissa långa partier där det var en urgröpt skåra som man körde i, som var ett par decimeter bred. Lite klurigt om man råkade köra in med framhjulet i kanten på skåran. Men det gick bra. Viktor höll ett fint tempo ett tag fram till vi skulle runda Vasstjärnen. Där fick vi syn på Larsén som vi hade tagit in tid på. 

Jag och Jakob körde sida vid sida i kommande backe, rätt hårt. Jag kände mig fortfarande otroligt fräsch vilket var väldigt glädjande. Väl uppe blev det återigen lite avvaktande och det var skönt att bara gå med lätt. Passade på att inta energi. När vi närmade oss "Trollstigen" fick jag en uppenbarelse att det lika gärna hade kunnat vara 2017 igen. Framför mig hade jag Emil Lindgren, Matthias Wengelin, Micke Tjulander (Olsson), Dennis Wahlqvist och Calle Friberg som låg bredvid mig. Det var lite roligt. Det var ungefär så tätgrupperna brukade se ut på långloppen då. 

In på "trollstigen" var Wengan först, före Emil, Calle och mig. Jag märkte att Wengan ville köra på hårt och skapa nånting och jag hoppades att Calle skulle kunna gå med. Det blev några meters lucka fram ett tag, men Wengan och Emil missbedömde en rätt skarp vänstersväng och kom ut väldigt långt, så Calle tog dom meterna där. Wengan fortsatte köra på hårt och bakom mig blev det en lucka. Ut från stigen hade vi nog 7-8 sekunder bak. Vi låg fortfarande drygt 20 sek bakom Larsén som malde på i tät. 

Övriga kom ikapp igen vid Fragg, där vi hade langning efter 23 kilometer. Efter langningen gick jag upp och körde lite. Någon kilometer senare, när vi kom in på skidspåren, passerade Jakob mig och direkt var Wengan upp jämsides och också skulle om. Samma sak med Emil som skulle ha Wengans hjul. Jakob körde på och vi kom till "Saxbacken". En riktigt brant och hård backe som tar en minut ungefär. Det gick väldigt hårt och det sprack av lite bakom mig. Framför hade jag Jakob, Wengan, Emil, Edvin Lindh och sen jag. Jakob fortsatte att köra hårt på efterföljande parti där de hade lagt ut massa sprängsten där det förr varit en riktigt fin stig. Otroligt jobbigt underlag, och Jakob körde så hårt så man ville kasta in handduken flera gånger. Kollade bak och såg Micke och David ha en lucka fram till oss, och en lucka bak till övriga. Bet i ordentligt på sprängstenen för att gå med trots att det gick utför majoriteten av tiden. 

Jakobs körning hade gjort så att vi närmat oss Larsén ordentligt, och när vi passerat Fragg-vägen igen kom vi ikapp. Det går lätt uppför ett bra tag där och det blev en hel del attackåkning av b.la. Emil och Edvin Elofsson. Isak Fjordell-Nordin körde hårt en gång också. Kollar man på effektkurvan från den drygt 3 kilometer långa "false flat" grusvägen var det 7 attacker. In vänster på en stig igen och det fortsatte att bära uppåt. Jakob var främst och körde på, med Wengan, Edvin Lindh, Emil och jag. Edvin hade det jobbigt att gå med där, så Emil passerade och ett tag senare orkade även jag göra det och täppa de meter fram med Edvin på hjul. Vi hade fått en lite lucka bakåt igen. Detta utspelade sig precis framför Cykelkanalens fotograf som ni kan se nedan.

Jakob kör hårt. Foto: Cykelkanalen.se

Liten lucka fram och bak. Foto: Cykelkanalen.se

Liten lucka bak till jagande David Risberg, Filip Mård och Edvin Elofsson. Foto: Cykelkanalen.se

Vi kom tillbaka till kontrollen vid Klackberg efter drygt 35 kilometer återhämtade vi oss lite ut på loop 2 och gruppen bakom kom ikapp. Med oss hade vi jag, Jakob och David från Vostroblock Evolite, Emil, Johan Norén och Edvin Elofsson från Serneke Allebike, Wengelin från Länna Sport, Isak Nordin från CK Uven, Edvin Lindh från Team Norra, Filip Mård från Motala AIF, Viktor Henrysson från Träningskonsulten och Carl Jarnhagen från Sportson. Frågade lite hur både Jakob och David kände sig och de var bra. 

Vi närmade oss "Dansarbacken" efter 38 kilometer. Jakob körde hårt efter svängen in i backen men det lugnade ned sig snart och gick hyfsat lugnt uppför. Alla förberedde sig nog för Håberget, en drygt 2 minuter lång backe som inledningsvis är rätt brant och lös, flackar ur lite i mitten och blir sen brantare igen upp till bergspriset.

Det blev lite positioneringskrig in mot backen och en som tog sig fram och körde hårt från botten var Johan Norén. Johan och Wengan körde på riktigt hårt i branten och jag kämpade för att fortsatt hålla kontakten. Släppte några meter och kom ikapp lite igen när det flackade av, men sedan började det köras igen och jag var rökt. Även Edvin Lindh, Edvin Elofsson, Isak Fjordell-Nordin och Carl Jarnhagen släppte kontakten med dryga minuten upp till bergspriset. Över krönet krigade jag mig fram och tog fart utför backen för att försöka ta ikapp de 6-7 sekunderna de fått. Jag drog så hårt jag orkade utför men tog inte in något, men tappade inte heller. Efter ett tag vinkade jag fram Edvin Lindh och han hjälpte till lite. 

Vi svängde vänster in på "grusstig" och där lyckades vi ansluta till gruppen igen efter en riktigt hård backe och efterföljande jakt. Blev avvaktade åkning på grusvägarna och sedan positionskrig in på stigarna igen. Hade återhämtat mig rätt bra ändå tycker jag och hade inga större problem att gå med på stigarna mot Nordansjö. 

I Nordansjö fick vi langning igen efter 52 kilometer. Därefter gick jag upp i tät och körde på, på stigen längs "ån". Ville kunna köra i min fart och mina linjer då den mest tekniska stigen var därefter. Det kändes helt okej men var inte nå vidare bra flyt över rötterna. Wengan körde hårt i en blöt och teknisk stig som var någon minut lång. Även där fick vi som släppte i Håberget ge oss. Jag fick även kramp på höger insida lår. Insida brukar vara lugnt, då det snabbt går över men det var lite oroväckande. Men jag vet varför. Efter backen gasades det dock inte, så vi kom ikapp igen. Det var nästan som om alla bestämt sig för att det blir spurt, folk ville inte ta över efter andras förningar och det blev avvaktande åkning bitvis. Vi kom tillbaka till Nordansjö och hade nu bara drygt 5 kilometer kvar till mål, varav banvallen som vi tidigare hade startat på. 

Stigen längs ån. Foto: Andreas Olsson (@xylisten)

Isak tog förning på banvallen med mig på hjul och gjorde några fartökningar. Jag ville inte hjälpa till att dra i det läget, inte heller någon annan som sparade på krafterna till spurten. Med någon kilometer kvar till mål gick Jakob upp jämsides med Isak och de båda höjde farten lite. Vi ville dra upp spurten åt David som hade bäst chans om det blev spurt. Det gick väldigt fort in i Norberg igen och runt kyrkan. Alla ville positionera sig bra inför sista vänstersvängen och sedan det relativt korta upploppet. Bäst lyckades Edvin Elofsson som spurtade ner oss alla i elit-gänget och tog hem segern före Matthias Wengelin och Isak Fjordell-Nordin. Därefter var vi Edvin Lindh, David Risberg, Johan Norén, Jakob Söderqvist, Erik Åkesson, Emil Lindgren och Filip Mård. 
Ett kul och hårt lopp, jag vet inte om det någonsin varit en deltävling med 10 stycken som spurtar om segern någongång.

Positionering inför spurt. I bild: David Risberg, Jakob Söderqvist, Emil Lindgren, Johan Norén. Foto: Andreas Olsson (@xylisten)

Spurten. Foto: Cykelkanalen.se

Edvin Elofsson var väl värd segern, men tyvärr säger regelboken att en junior inte kan vinna i elitklassen vilket är lite dumt kan man tycka. Är man först över mållinjen så är man. Edvin räknades bort från resultatlistan i Elit och då stod Wengan som segrare, följt av Isak och Edvin Lindh. Förhoppningsvis kanske del regeln ändras i framtiden. 

Strava:

Jag ska cykla VM!

 Hej!

Igår måndag blev det officiellt att jag är uttagen att cykla VM i Glasgow! Jag ska köra XCM-loppet som går den 6 augusti i Glentress Forest. 

Banan mäter 96,5 kilometer och cirka 3200 höjdmeter. 

Riktigt kul! :)

Foto: Sportograf.se

Tävlingsrapport från Mörksuggejakten!

 Hej!

Sent om sido kommer här min tävlingsrapport från Mörksuggejakten.

Mörksuggejakten i Rättvik är Långloppscupens fjärde deltävling. Många menar att det är den finaste banan men det är också den snabbaste sett till snitthastighet. Den är otroligt fin, snabb och lättåkt men det är ingen favoritbana för egen del. 

Vi var några stycken som körde igenom banan torsdagen innan tävlingen och det regnade mycket och var rätt tungrullat bitvis. Annars riktigt fint. Det fanns potential att banan skulle sätta sig, vattnet sjunka ned och det skulle bli snabbrullat om det inte skulle regna mer. 

Söndagen lovade uppehåll och sol vilket var välkommet. Vi kom till Rättvik någon timme innan start och gjorde oss klara. Vi färdigställde langningsplanen samt värmde upp. Vi hade förberett oss för olika scenarion under loppet också och kände att vi hade bra koll. Jag var mest orolig för egen del, då en 7 minuters maxinsats uppför inte är något jag imponerar så mycket på. Tidigare år har jag aldrig klarat av att vara med tätgruppen upp över Vida Blick utan alltid hängt i en andragrupp. Vi satte upp en plan att köra hårt och jämt hela vägen upp, med Jakob som satt farthållaren och David på hjul sedan skulle jag göra allt för att gå med. 

Starten:

Foto: Cykelkanalen.se

Starten går och det är masterbil som kör genom Rättvik. Det trycks på bakifrån och jag kommer ifrån Jakob och David lite. Det dröjer länge innan jag hittar till Davids hjul, ungefär i botten av backen när bilen släpper oss. Farten och intensiteten höjs och Jakob går upp och kör hårt. Jag blir lite undanträngd och kommer ifrån dem lite, men kan ta mig tillbaka igen. Första delen av backen går på autopilot och känns inte överdrivet hårt. Där det planade ut lite försökte jag ta mig fram lite igen, inför branten i mitten av backen. Går med rätt bra även där men det är sista tredjedelen av backen där farten brukar trissas upp ordentligt. Vi viker vänster och det går fortsatt hårt. Jag känner att jag börjar bli på gnällen men ger mig fan på att gå med. Sista minuten upp går otroligt hårt när de starkare klättrarna känner lukten av backpriset. 

Foto: Cykelkanalen.se

Det spricker upp lite framför mig och jag ser en grupp på 10-12 stycken framför mig. David och Eskil Evensen-Lie går för backpriset som David tar. Jag har dessutom Jakob, Wengelin, Emil, Richard, Dennis, Axel, Edvin, Zälle, Jesper, Isak, Olars och Norén framför. På toppen blir det en lucka framför mig, är dock endast 8-9 sekunder bakom. Jag får en flaska sportdryck av Tomas Risberg på toppen innan jag andas ett par gånger och sätter upp jakten. Kommer ut på efterföljande grusväg, kollar bak och det är en lucka bakom mig men inte långt till Casper Johansson, Henke Jansson och några fler. 
Jag försöker ansluta men på samma gång vänta in dem bakom för att kunna hjälpas åt. Går inte in helt helhjärtat i jakten. Jag kommer dock ikapp ungefär samtidigt som Casper och gänget. 

Hinner ta några andetag till men det är omöjligt att ta sig fram i gruppen som är utspridd över hela vägen. Vet att en kritisk stig är någon minut bort men hinner inte ta mig om folk. Går in på stigen långt bak i ledet och ser att det börjar spricka upp framför Dennis. Nu är det kört tänkte jag igen. Vi kom ut från stigen till en grusväg som är utför och väldigt, väldigt snabb. Det hade bildats en grupp med Dennis, Isak, Henke och jag som var några sekunder bakom täten. Bakom oss var det återigen lucka bak till Casper och fler. Vi samarbetade bra utför och kom ikapp täten i botten på backen, när vi svängde höger och körde längs Furudalsvägen. 

Axels kedjelås hade öppnats och han bad om nytt, men jag hade inget. Casper hade dock ett lås och stannade till en snabbis och hjälpte honom. Jag låg fortfarande långt bak såklart när vi kom ut på "sopstationsvägen". Där blir det fyrverkerier framme i täten och det blir hårdkörning. Jag orkar dock inte längre och tvingas släppa tillsammans med Dennis och Henke. Vi försöker ansluta igen på grusvägarna, men där hade David, tillsammans med Eskil och Norén fått en lucka och det gick hårt. Det var det sista vi såg av täten. 

Foto: Happyride.se

Dennis gjorde nog det hårdaste jobbet av oss tre, en otroligt imponerande prestation bara ett par dagar efter han cyklat 220 mil grusvägar från Kiruna - Smygehuk via Unmapping Sweden på 14 dagar. Helt otroligt. Det gick fort och vi var snart vid Nedre Gärdsjö, där vi skulle få langning. Emilia stod lite före och förvarnade. Fick en ny flaska sportdryck och en strumpbyxa med is av mamma, och en flaska vatten att hälla över mig av Michele. Stoppade isen i nacken. Körde igenom Nedre Gärdsjö och korsade Gärdsjön. Fick syn på en stor grupp en bit framför och trodde det var täten, men när vi närmade oss var det en grupp damer som startat 20 minuter innan oss. Blev besviken. 

Foto: Happyride.se

Drygt halvvägs in i loppet började jag gasa lite extra på stigarna, för att se lite hur Henke och Dennis mådde. Fick en lucka till båda, men efter några minuter gick Dennis ikapp igen. Han hjälpte till med dragjobbet bort mot Västanå. Där fick han ge sig med kramp och jag var ensam igen. Körde på hårt i hopp om att hålla min position hela vägen in i mål, eventuellt komma ikapp någon som tröttnat framför. Jag kom till Östbjörka efter drygt 50 kilometer och fick ny langning, både sportdryck, is och vatten. Därifrån är det mycket utför och lättåkt förbi Dalhalla och ner mot Västberg. Sneglade över axeln någon gång och såg ett stort gäng närma sig. Fan, tänkte jag. Det var lönlöst att försöka hålla dem på avstånd när det var såpass lättåkt och fördelaktigt att hjälpas åt. 

De kom ikapp, b.la. Viktor Henrysson, Casper Johansson, Adam Engström, Oliver Vesterlund. Jag la mig bakom i någon minut och försökte sedan gå fram och hjöa farten på efterföljande stigar ner mot Nittsjö. Det sprack nog av lite men hade fortsatt många med mig. Döm min förvåning när jag såg Vostroblocks motionär Lars Bleckur med på tåget. Han som startade i femte led var nu uppe runt 15:e. Sjukt starkt. Försökte fortsatt hålla tempot uppe på Nittsjö-loopen men det var fortfarande samlat. I kommande backe gick Adam Engström fram brevid mig och vi höjde farten. Han tog över farthållningen och höll högt men bra fart uppför. Det blev bara vi två kvar när vi är ute i Västberg igen. Henrysson bryggade upp till oss och vi samarbetade in mot "Markusbacken" och andra backpriset på banan. 

Det gick inte tokhårt uppför men ingen mer anslöt bakifrån. Nu var det en dryg mil kvar till mål. Mycket utför på grusvägar i början. Fick syn på Zälle och David som var trötta och vi kom ikapp dem. David var helt rökt efter en lång utbrytning med Eskil och Norén framför huvudgruppen. Zälle var också trött. Jag kunde vara först in på stigarna och såg till att hålla en hög fart. Ganska snart kom vi ikapp tätkvartetten på damsidan vid ett väldigt olyckligt ställe. De kämpade för seger och vi endast för placeringar utanför topp 10. Trots det tog de gemensamt beslut och klicka ur och gå åt sidan så att vi kom om. Vi kunde passera dem snabbt men det var väldigt tråkigt att de inte bara får fokusera på sitt eget race sista kilometerna innan mål. 

Jag fortsatte köra hårt och hade endast Viktor med mig nu. Helt plötsligt fick jag syn på Edvin som var riktigt trött. Samtidigt lyckades jag distansera Viktor i en kort backe och kunde därifrån köra på hårt de sista 4 kilometerna till mål. 

Gick i mål som elfte man vilket var en besvikelse, men jag är ändå nöjd att jag kunde hålla ihop det rätt bra trots mycket soloåkning. Hade givetvis önskat vara med längre upp men så blev det inte denna gång. Jag ligger fortsatt tvåa i totalen efter Wengan som leder stort. Jakob klättrade upp på tredjeplatsen totalt efter en imponerande körning i helgen där han blev tvåa bakom Eskil som vann. David är med som femma. 

Resultat: 

Bilder:

Foto: Cykelkanalen.se

Foto: Cykelkanalen.se

Foto: Cykelkanalen.se

Foto: Cykelkanalen.se

Strava:

 

Tredje tredjeplatsen i Långloppscupen 2023!

Hej och varmt välkomna till ett nytt blogginlägg!

I helgen kördes deltävling tre av Långloppscupen nere i Eksjö, Småland på Ränneslättsturens fina bana. 

Vi i Vostroblock Evolite-teamet åkte ned från Falun lördag förmiddag och hann ner för att rulla igenom stora delar av tävlingsbanan. Det mesta var sig likt sedan förra året (tävlingsrapport HÄR). Den stora skillnaden var att de tagit bort en stig på första loopen, samt även den drygt 40 höjdmeter långa backen under loop 1. De två partierna i kombination var perfekta för att sålla fältet och skapa mindre grupper. De hade även kortat ned "teknikspåret" i slutet av loop 1 där tidigare 7 kilometer ihållande stig nu endast var 3 kilometer. Nu var det uppgjort för att en väldigt stor grupp av cyklister skulle komma samlat in mot första spurtpriset efter 14 kilometer. I övrigt var det mesta sig likt, men några få undantag.

Väderprognosen för söndagen den 2/7 var varierande, med regn under natten och risk för regn även söndag. För egen del så spelar det ingen större roll om det regnar eller inte, men det hade varit skönt med ett regnigt race för att variera lite. 

Tävlingen:

Tävlingen startade traditionsenligt inne i parken i Eksjö. Vi herrar startade kl. 11:00, en timme efter damernas start. Det anser jag är en väldigt bra lösning. Tjejerna får köra sitt race, och vi herrar kommer ifatt ett tiotal damer men det är inga konstigheter att hjälpas åt att ta sig förbi på ett snabbt och smidigt sett för alla.

Masterbil första kilometerna genom Eksjö, sedan släppte de oss på grusvägen ut mot Ränneslätt. Planen var att hålla sig relativt lugn inledningsvis och se hur loppet utvecklade sig. Vi i teamet hade vår plan hur vi ville köra och olika scenarion som kunde ske. 

Foto: Cykelkanalen.se

Det var lite försök att gå solo på de inledande grusvägarna, bäst lyckades Richard Larsén som stack och fick några sekunders lucka i några kilometer innan han hämtades in. Jag såg till att hålla mig långt uppe tillsammans med Jakob och David men det är väldigt svårt i en stor klunga där alla vill vara långt fram, men inte först. Det blev lite jojo-åkning fram och tillbaka i klungan. När vi närmade oss Ränneslätt igen efter 12-13 kilometer och hade spurtpriset i sikte blev Richard inhämtad och intensiteten ökade ännu mer. Jag hamnade oroväckande långt ner i gruppen sista grus-svängen inför spurtpriset. Inte för att jag brydde mig nämnvärt om det, utan mest för att vi skulle vika in på "teknikspåret" ett par hundra meter senare. Jag tog ett par placeringar inför stigen men var ändå obekvämt långt bak på en tolfteplats. Det är en kritisk del av banan där det kan spricka av.

Foto: Cykelkanalen.se

Sagt och gjort, Edvin Lindh gick i backen och Jakob Söderqvist, Emil Lindgren och Matthias Wengelin kom iväg ensamma. Där bakom var en grupp med Micke Tjulander (Olsson), Richard Larsén och Carl Jarnhagen. Därefter var vår grupp med Hugo Forrsell, Erik Zälle, David Risberg och jag. Jag fick langning av Michele och därefter satte Zälle upp farten efter de framförvarande med mig på hjul. Han körde hårt för att gå ikapp trio före. Själv trodde jag att tättrion var borta. Vi kom ikapp de tre framför och såg täten strax före. Efter drygt 20 kilometer var det samlat igen när vi rullade in på de barkbelagda motionsspåren runt Orrhaga. Det var ett otroligt drygt parti med sugande underlag där det känns som man kör runt med dubbelpunka. 

Det samlades ihop sig och vi var nog 10-11 stycken i tätgruppen nu. Det sprack av en del när det kördes på rätt hårt på stigarna påväg ut på andra loopen. Vid ett tillfälle blev det lucka bakom mig som låg femma just då ner till Richard, men den körde Micke ikapp efter några minuter. Efter 28-29 kilometer kom vi ut på en grusväg och jag passade på att ta en till gel och sportdryck. Strax därefter kom vi till ett stökigt stigparti de kallar "Saxiska Schweiz". Där hade jag det riktigt tufft och fick slita ordentligt både fysiskt och mentalt för att gå med men klarade av det. 

Vi var fortsatt en grupp på 9 personer, jag, Jakob och David från Vostroblock, Matthias från Länna Sport, Emil från Serneke Allebike, Isak Fjordell-Nordin från CK Uven, Carl Jarnhagen från Sportson CK, Micke Tjulander från CK Sundet och Erik Zälle från Träningskonsulten. Ett tiotal sekunder bakom var Richard Larsén.

Det gick avvaktande på grusvägarna bort mot kontrollen i Klockarp efter 36 kilometer. Jag fick en ny flaska sportdryck av langarteamet, denna gång av Isak Risberg. Strax därefter kom ett ganska svårt parti, som vi inte testat dagen innan men som varit med tidigare år. En bökig stig uppför med ett par ställen som är rätt svåra med en brant stenhäll man ska uppför. Micke tog täten in på stigen med mig på andra hjul. Han körde på bra uppför och vi tog oss uppför det svåra medan t.ex. David fick hoppa av och springa då det var trångt och blev lite stopp framför. Micke fortsatte köra när det började gå utför. Bra flyt och jag lämnade ett par meters lucka fram. 

Foto: Robin Bogmark

Efter ett par minuter vek Micke åt sidan, han hade tyvärr fått punka och jag tog över dragjobbet. Jag såg att det spruckit av lite bakåt också när Isak tyvärr gått i backen och Richard hade inte orkat täppa luckan fram till oss. Med både Micke och Isak borta fortsatte jag köra på rätt hårt i tät på stigarna tillbaka mot Eksjö igen. 

Efter 44 kilometer kom vi till, vad jag anser, det jobbigaste partiet på banan när vi skulle köra på en relativt knölig gräsmatta i en kilometer längs ett staket. Ett riktigt segt parti som suger musten ur en. Det visade sig att Wengelin hade kört där även med pyspunka då han någon kilometer senare stannade till längs en grusväg och tätade däcket. 

Det var ett bra tillfälle att det var just där Wengan stannade till, då vi en kilometer senare hade planer på att börja attackera. Planen var att Jakob skulle smyga iväg och skapa en lucka och sedan köra solo mot mål, och om vi skulle komma ikapp så hade vi mig och David att spela på. Efter en svepande 180° vänstersväng fick Jakob några meter ned till Zälle som låg på hans hjul. Jakob fortsatte gasa på och Zälle ställde sig upp ett par sekunder, men kom sen på att det inte var hans jobb att gå ikapp. Emil gick ut till höger och försökte täppa de ca 15-20 meterna fram och vi släppte iväg honom. När vi vek av banvallen upp mot spurtpriset vid skidstugan så frågade Zälle om det var meningen att Jakob skulle gå där eller om han gick för spurtpriset. Jag svarade nog inte så sanningsenligt.

Vid spurtpriset kördes det avvaktande i vår grupp och vi passerade +18 sekunder efter Jakob. Wengelin var drygt en halvminut efter men var snart ikapp oss igen. Vi kom till Högefälle XCO-bana och körde lite på den. Då tyckte Wengan att det gick för långsamt och passerade oss alla. Jag skyndade mig in på hals rulle. Samtidigt försvann Carl Jarnhagen bakåt, möjligtvis kramp eller punktering. Wengan höjde farten ordentligt och jag fick bita i ordentligt. Det var fördelaktigt att ha kört denna del av banan dagen innan då jag hade rätt bra koll på vad som skulle komma. David och Erik Zälle åkte lite jojo bakom oss och kom ikapp efter ett tag igen. Men efter 56 kilometer gick repet för dem. David hade svårt att ta sig förbi på stigen och var tvungen att se Matthias och mig segla iväg på stigarna. Vi fick lite tidsrapporteringar längs vägen av b.la. Erik Mattelin när det var drygt 1:10 upp till Jakob och knappt 20 sekunder till Emil. 

Några minuter senare var vi ikapp Emil på stigsegmentet "Åsaruschen". Väldigt fina stigar med en del svängar och avslutade uppe på en ås. När Emil märkte att vi var ikapp gick han åt sidan och lät oss passera och lade sig sedan på mitt hjul. När vi började få tidsrapportering att Jakob var drygt 2 minuter före började Matthias lugna sig lite och inse att vi inte går ikapp. Det gick rätt avvaktande och jag började tänka ut olika scenarion. Det är en knepig spurt men att försöka attackera Sveriges två mest rutinerade MTB-cyklister lät inte heller så lockande. Jag bestämde mig för att prova vänta till spurten ändå. Det är något jag är dålig på, så det var ett bra tillfälle att träna på det. Det värsta som kunde hända var att jag skulle bli fyra vilket jag kände mig okej med. 

Sista 10 kilometerna är fortsatt väldigt mycket stig. Riktigt kul. Kände mig stark. Kilometerna tickade ned och varken Matthias eller Emil försökte någonting heller. Vi närmade oss Eksjö igen. Ett utförsparti sedan en smal tunnel under en väg, en skarp vänstersväng så var vi nästan inne på camping-området. Fortsatt avvaktande åkning. Kom ikapp damer som vi kunde passera på bra sätt. 

Sista kilometern inleds på drygt 500 meter stig. Sedan kommer vi in på asfalterade parkeringsplatserna till idrottshallen. Det var motvind. Emil började från tredje hjul och gick till höger för att få innerkurva till nästa högersväng. Wengan svarade med att även han gå höger och lämnade vänster öppet för mig. Jag tog i allt jag kunde och lyckades passera dem båda in i högersvängen. Strax därefter skulle vi dock upp i en brant grässlänt upp mot och runda vattentornet. Jag hade inte räknat med att vänstern upp i slänten skulle komma så fort efter högerkurvan och bad till gud att jag inte skulle få släpp på däcken. Förlorade lite fart och Wengan hann tyvärr förbi mig igen på vänster sida innan vi rundade vattentornet. Jag hade några meter fram till honom när det började bära utför i parken. Försökte täppa utför men kom inte närmare. Nu var det bara en kritisk vänstersväng kvar, ut på löst grus och 200 meter spurt lätt uppför. 

Jag sneglade lite över axeln och såg Emil på behagligt avstånd bakom mig. Bara jag inte fuckade upp svängen så var tredjeplatsen min igen. Tog mig igenom svängen och spurtade allt jag hade, men kunde inte rå på Matthias. Är dock riktigt nöjd över tredjeplatsen och det är nog denna som smakar godast hittills. Jakob vann med över tre minuter, helt sjukt vad stark han är. En dryg minut bakom oss kom Zälle och David in i mål, där Zälle drog det längsta strået och tog 5:e platsen medan David fick 6:e. Otroligt med tre stycken topp 6 från teamet, och Stefan inte långt efter på en 16:e! Riktigt bra utdelning på helgen.

Totalen efter tre deltävlingar ser nu ut såhär:

1: Matthias Wengelin - Länna Sport CK: 290p
2: Erik Åkesson - Vostroblock Evolite: 240p
3: David Risberg - Vostroblock Evolite: 221p
4: Edvin Lindh - Team Norra: 193p
5: Jakob Söderqvist - Vostroblock Evolite: 190p

Bilder:

Foto: Cykelkanalen.se

Foto: Cykelkanalen.se

Foto: Cykelkanalen.se

Strava: