Då var årets Cykelvasa avklarad. När man gick upp strax innan 6 och märkte att det regnade och var +6 grader var man sådär sugen på att cykla nästan 10 mil. Väl vid starten var man lite mer pepp på att cykla. Stod ungefär i mitten av mitt startled så jag fick jobba satan i startbacken för att koma upp i tätklungan.
I Mångsbodarna var vi väldigt många och jag höll mig långt framme i klungan för att inte komma alltför långt bak när ledet splittrades när vi kom ut i första asfaltspartiet. Var riktigt glad att jag hade en 44 klinga fram då vi körde i 55 km/h på den blöta asfalten. Låg med långt fram som tur var och ledet splittrades. Hade lite svårt att hänga med när de körde på på grusvägarna, men när det blev lite stökigt eller uppför kom jag tillrätta och även tig några placeringar.
När vi kom ut på den långa asfaltsbacken hörde jag en röst bredvid mig som sa: Det var du som vann korta Finnmarksturen förra helgen va? Ja, sa jag och kollade dit. "Det var jag som var ett par, tre minuter bakom dig" sa han. "Kanske får jag revanch idag haha" "Ja, kanske det" svarade jag.
Sedan försvann han framför mig ett tag, men jag kom ifatt och om strax innan Oxberg. I Oxberg hade de byggt en bro över vägen. Väldigt smart då varken vi eller trafiken påverkade varandra. Där var det också dags för Preem Hill Race, en 200 meter lång spurt uppför. Om man som motionär hade snabbast tid uppför så kunde man vinna en Merida värd 10 000. Jag satsade på att vinna, trots att benen kändes krackiga efter 65 km, kom jag upp på 35 sek. En 17 placering av alla 10500 människor som passerade där. Lite kul ändå.
Efter det var det en ren pina hela vägen till mål. Kilometrarna kändes som mil. Jag tryckte i mig en gel från Powerbar och fick upp energin ett tag. Låg fortfarande i samma grupp som killen som kom bakom mig i Finnmarksturen, fast han låg några placeringar före. Plötsligt ökades farten lite och det blev en lucka mellan han framför mig och han framför honom. Jag gick om och försökte jaga ikapp gruppen men kom inte ifatt.
Det var en lättnad när man svängde in genom campingen i Mora. Bara sista kilometern kvar. Körde om några men lyckades inte komma ikapp killen, så han var ca minuten före mig in i mål.
Klarade mitt mål (3:15) med 52 sek, min tid var 3:14:08. Det är jag nöjd med och det hade säkert gått ännu fortare om det var en torr bana. Vann även över pappa med över 10 minuter, så det är jag glad för.
Bilder från cykelvasan kommer ni hitta på Happymtb.org där ni kan söka på ert startnummer.