Källviken är bra till mycket!

Igår kväll bestämde jag och Wille Saarela att vi skulle upp och springa intervaller i Källviksbacken, för att liksom "värma upp" inför träningarna där i höst. Vi cyklade dit och gick upp en gång till att börja med, tog med vattenflaskorna upp till toppstugan. Sen gick vi ner och förberedde oss för att springa upp en gång. 

Första löpningen gick bra, lika jobbigt som i höstas, men nu visste man ju vad som väntade. Klarade mig upp till toppen utan att börja gå, och det är ju bättre än första gången förra hösten då jag knappt hon halvvägs. 

Andra gången uppför gick vi i snabbt tempo och med långa steg, och även om det inte är lite ansträngande för andningen så är det minst lika jobbigt. Nu började solen titta fram bakom molnen också, så svetten rann. 

Tredje gången joggade vi upp igen, och den här gången var det såklart jobbigare, men det gick bra ändå.

Fjärde och sista gången gick vi igen, men denna gång lite snabbare och lite längre steg. Mjölksyran i låren samt vaderna var inte att leka med, men nu började det även kännas i ryggslutet. 

Vi mötte Joel Burman på väg ner, och vi bestämde oss för att bygga en liten trail efter lunch, strax innan Källviken. 

Vi jobbade väl i ungefär 2-3 timmar och vi hann en del, en liten pumpgrop, en teknisk sten man ska nerför, två rockgardens och en stor doserad kurva. Vi är inte klara än, men den kommer bli grym. Ett varv ska inte vara så långt, kanske 1-2 minuter varvet.

Ena rockgarden

Den doserade kurvan, dock inte riktigt klar än. Joel Burman har tagit bilderna!

Misärpass

Hej där. Idag stack Faluns Västerås-crew ut och trotsade vädergudarnas regn och stack ut med sikte på Stångtjärn. Jag måste säga att Stångtjärn har Faluns finaste naturliga stigar, Wow vad kul det är att cykla där, blött som torrt.
Vi bestämde oss för att prova Stångtjärns blåa slinga. Satan så rolig den var. Endast naturliga stigar. Iallafall så långt vi kom. Vi han väl ca 6 kilometer på den 15 km långa rundan innan jag fick stopp och flög över styret. Märkte att växelörat hade böjt sig, och när Kim försökte böja tillbaka det så råkade han knäcka det hahah :/ Gick/rullade tillbaka till Stångtjärnstugan och därifrån kunde Kim och Jakob putta hem mig. Det blev 20 km (13 för mig där jag kunde trampa själv). Men nästa gång får det bli hela rundan!

Sommarlovets slut

Hallå

Efter Cykelvasan åkte jag till Falun med Viklunds. Jakob Hägglund höll på att flytta in också så jag hängde lite hos honom.

Dagen efter stack vi ut några och cyklade i Källviken, fick en punktering annars var det nice. Lite blött för det hade kommit några skurar under dagen.

På kvällen runt kl 21 stack jag ner till hallen och cyklade lite dirt med några kompisar. Det var riktigt nice.

Igår (måndag) förmiddag körde jag och Kim lite mer i hallen, sen stack vi hem och chillade lite innan jag körde där igen på kvällen. Då var det mycket folk där, men efter någon timme lugnade det ner sig lite.

Idag tänker jag sticka ut och köra Törnbergs slingan. Sen kanske dra ner till hallen ikväll.

Cykelvasan 2014

Då var årets Cykelvasa avklarad. När man gick upp strax innan 6 och märkte att det regnade och var +6 grader var man sådär sugen på att cykla nästan 10 mil. Väl vid starten var man lite mer pepp på att cykla. Stod ungefär i mitten av mitt startled så jag fick jobba satan i startbacken för att koma upp i tätklungan.

I Mångsbodarna var vi väldigt många och jag höll mig långt framme i klungan för att inte komma alltför långt bak när ledet splittrades när vi kom ut i första asfaltspartiet. Var riktigt glad att jag hade en 44 klinga fram då vi körde i 55 km/h på den blöta asfalten. Låg med långt fram som tur var och ledet splittrades. Hade lite svårt att hänga med när de körde på på grusvägarna, men när det blev lite stökigt eller uppför kom jag tillrätta och även tig några placeringar.

När vi kom ut på den långa asfaltsbacken hörde jag en röst bredvid mig som sa: Det var du som vann korta Finnmarksturen förra helgen va? Ja, sa jag och kollade dit. "Det var jag som var ett par, tre minuter bakom dig" sa han. "Kanske får jag revanch idag haha" "Ja, kanske det" svarade jag.

Sedan försvann han framför mig ett tag, men jag kom ifatt och om strax innan Oxberg. I Oxberg hade de byggt en bro över vägen. Väldigt smart då varken vi eller trafiken påverkade varandra. Där var det också dags för Preem Hill Race, en 200 meter lång spurt uppför. Om man som motionär hade snabbast tid uppför så kunde man vinna en Merida värd 10 000. Jag satsade på att vinna, trots att benen kändes krackiga efter 65 km, kom jag upp på 35 sek. En 17 placering av alla 10500 människor som passerade där. Lite kul ändå.

Efter det var det en ren pina hela vägen till mål. Kilometrarna kändes som mil. Jag tryckte i mig en gel från Powerbar och fick upp energin ett tag. Låg fortfarande i samma grupp som killen som kom bakom mig i Finnmarksturen, fast han låg några placeringar före. Plötsligt ökades farten lite och det blev en lucka mellan han framför mig och han framför honom. Jag gick om och försökte jaga ikapp gruppen men kom inte ifatt.

Det var en lättnad när man svängde in genom campingen i Mora. Bara sista kilometern kvar. Körde om några men lyckades inte komma ikapp killen, så han var ca minuten före mig in i mål.

Klarade mitt mål (3:15) med 52 sek, min tid var 3:14:08. Det är jag nöjd med och det hade säkert gått ännu fortare om det var en torr bana. Vann även över pappa med över 10 minuter, så det är jag glad för.

Bilder från cykelvasan kommer ni hitta på Happymtb.org där ni kan söka på ert startnummer.