Idag var det dags för tävling igen, i form av Engelbrektsturen i Norberg som är en deltävling i Långloppscupen. Åkte mot Norberg vid 8 i morse så vi kom dit till 9, ca 2h innan starten. Hämtade nummerlapp, samt cyklade omkring för att hålla benen igång. Med halvtimmen kvar till start åkte jag ner mot starten och la in cykeln i fålla 1. Garmin visade 30,9 grader varmt och jag passade på att svalka ner mig lite med hjälp av vatten i en fontän. i Juniorklassen var vi endast 4 startande, men det var tre till starka killar. Jag och Linus stod i första startfålla och när starten gick ut ur stan på gamla banvallen mot Klackberg var det riktigt dammigt, speciellt utan glasögon. Farten var hög, ca 40- 44 km/h och jag sjönk bak ganska långt innan Klackberg. Hade Linus ca 15 placeringar framför mig, så honom hade jag koll på.
Väl i Klackberg efter 5km var det dags för stigningarna att börja, det var inte jättelånga stigningar, men riktigt jobbiga. Tog några placeringar i backen och tog mig närmare Linus. Efter en liten utförslöpa var det dags för andra backen, där backpriset delades ut. Då var farten hög och det var endast Andreas Ringvall från Sala som låg mellan mig och Linus nu. Väl uppe kom vi ifatt och om. Sen körde vi fel, Andreas och jag. Märkte det direkt och tvärbromsade, men Linus och en till kom om. jag kastade mig in på stigen innan resten av klungan kom och jag kom ifatt efter någon kilometer. Därefter var tempot högt men kontrollerat, höll mig långt fram i klungan hela tiden då jag alltför många gånger ledat långt bak och dragspelseffekten tröttat ut en, samt otekniska cyklister som är skitstarka på grusvägarna men så fort det blir stig går det i snigelfart. Så för att inte påverkas av det så drog jag mycket mer än vad jag normalt gör i långlopp. Dock hade jag bra känsla, men efter ett tag låg jag och drog och det var en IKHP cyklist på mitt hjul som vägrade gå upp att dra vår klunga trots att jag sänkt farten rejält, bytt sida ett dussin gånger och vinkat fram honom lika många gånger. Det var många i klungan som blev lacka på honom då man går upp och drar när det är ens tur, trots att man är jättetrött. Alternativt ligga längre bak i klungan och vila upp sig lite.
Men men, tillbaka till Klackberg efter 35km och lagning av Björn och mamma och lag låg bra till och kände mig fortsatt riktigt stark. Hade Linus klistrad på hjul i princip hela loppet ;) Efter Klackberg fick jag lite draghjälp av Viktor Junell, Linus och Tommy som vågat sig framåt i klungan. Då och då drogs klungan på ca 15-20+ man ut och vi låg kanske 5-6 i tät, men sen kom de ifatt mm. Efter 45 kilometer hade vi kört en av dagens längsta men relativt platta stigning, den jobbigaste enligt mitt tycke. Var bara sekunder från att släppa uppför då det kom ett par bakifrån klungan som hade energi kvar som gasade på rejält. Men jag bet mig fast och strax innan Håberget som är loppets sista och enligt många jobbigaste backe fick jag lagning av Jacob och pappa. Början av backen var det några som ville upp och trycka på för att splittra klungan, var nära att släppa förbi för många där, för mjölksyran var upp till öronen och pulsen minst lika hög. Men då jag körde banan i tisdags visste jag att jag behövde ha en bra position nerför backen och in på dagens roligaste stig, trollstigen. Så när det var ett par 100 meter till toppen gick jag ut och maxade resten av vägen upp. Med Linus på hjul. Fick lite lucka på nervägen och in på trollstigen gasade jag på ordentligt så det endast var Linus som kunde hänga med. Fick en ganska rejäl lucka till övriga i klungan så jag fortsatte gasa på grusvägen och kom ifatt en kille som la sig på hjul, och sen även ifatt Adam Gustafsson som låg ensam. La mig bakom och vilade lite och en stund senare kom klungan återigen in på våra hjul. Nu visste jag att det var mycket singletracks resten av loppet, så jag låg gladeligen på Adams hjul då han kör grymt bra tekniskt. Fick faktiskt slita ont för att hänga med på stigarna. Snart i Nordansjö och sista lagningen efter 53 km, med lite mer än milen kvar till mål. Här visste jagatt det var en lång brötig stig så låg fortfarande på Adams hjul och med Tommy bakom. Vi tre peppade varann på stigarna och klungan sträcktes ut ytterligare.
När den sista stigen var körd var inte Linus bakom mig, visste inte riktigt vart han var om han låg längre bak i klungan eller om han tappat. Var orolig och det blev inte bättre när Tommy påpekade med 5 km kvar att min bakaxel gängat ut sig lite och bakhjulet satt löst. Vågade inte stanna och dra åt det med tanke på vart Linus var, så jag körde lite mindre aggressivt resten. Genom Nordansjö igen och ut på banvallen som skulle ta oss tillbaka till centrala Norberg. Ca 3km. Adam först, Tommy på hjul sen jag. Men nu började ju fler och fler som bara legat bakom och vilat hela loppet känna lukten av målet och tog sig framåt. Jag gjorde ett sista försök att gasa på och gick upp och drog men hundra meter senare krampade det i höger baksida lår. Faaaaan också, bara 1500 meter kvar ju. Sekunden senare krampade det även i vänster baksida lår. Men helvete, inte skulle jag väl missa säsongens första vinst pga kramp en kilometer kvar till mål. Bet ihop, trampade lätt, tömde sportdrycken i flaskan o la mig sist i klungan. Att vinna klungspurten skulle i princip vara omöjligt märkte jag när jag kom ut på asfalten för att runda kyrkan och sedan 100 meter kvar till mål. Det räcker väl med att vinna min klass. Tog det lugnt, trampade lätt det sista runt kyrkan för att sedan, på bakhjulet med en hand i luften, komma sist i klungan. MEN, först i juniorklassen, strax över minuten före Linus som tröttnat rejält sista kilometerna. Grymt nöjd med känslan under loppet, mindre nöjd med den ohjälpsamma klungan som bara gled med hela vägen för att sedan snirkla sig fram med kilometern kvar.
Men nu vet jag att träningen och kroppen går åt rätt håll iallafall, det är positivt!
