tisdag 30 augusti 2016

Gym och Teknikträning...

Hallå

Jaha, det där gick ju bra. Höll redan på att glömma att blogga "första" dagen, hahah. Men här kommer det.

Blev en rätt tidig morgon i morse och satt på bussen till Sala redan 7:30 för att hinna gymma utan att behöva stressa till körlektionen som började 11:20. Klev in på gymmet strax efter 8 och var nästan ensam där, var bara en tjej till. Startade upp passet med 1000 meter rodd som uppvärmning,  och det tog mig 4:06min. Planen var att köra bröst, mage och bål, som jag så ofta gör vid den här tiden på året. Kör i princip aldrig benövningar under säsong.

Efter rodden satte jag av 4 set med 10 reps på bänkpress med 50kg. Det kändes fint och säkert. Övergick sedan till en annan bröstövning där man "drar" vikterna utifrån och fram. Svårt att förklara och vet inte vad övningen heter heller, men den tar sjukt bra iallafall. Den körde jag 4x10 på också. Sedan körde jag en relativt ny övning för min del, som jag hittat på youtube, där man har t.ex. en femkilos-vikt och pressar den mellan handflatorna från bröstet och rakt ut. Den tar rejält kan jag lova er. Även den blev 4x10.

Sedan gick jag över till mage, och då började jag med 4x15 knä till bröst hängandes i en ställning man kan göra dips i. Det bränner direkt i magen och är till och med jobbig för armarna. Övergick sen till liggande benlyft på bänk, 4x12 och utan vila körde jag 4x12 bensaxningar också. Alltså 12 benlyft följt av 12 bensaxningar sedan vila. Det var brutalt jobbigt. Avslutade med 2x40 sek att sista statiskt med vikt (10kg) från sida till sida, följt av 8 minuter 40/20 plankövningar. Galet jobbig, kort och effektiv träning.




Senare på eftermiddagen när Jacob slutat skolan möttes vi upp vid Hallstagropen för att cykla lite teknikträning/lekcykling. Körde bland annat nerför massa branta, långa sandtag + lite KOM jakt och försökte hitta lite nya stigar. Inte den jobbigaste formen av träning, men ändå nyckelpass för att man inte ska tröttna. Galet roligt var det iallafall.


måndag 29 augusti 2016

Blogga dagligen? + Bilder från Helgmys

Hejsan.

Som rubriken lyder ska jag numera försöka blogga dagligen. Jag märker själv hur mycket roligare det är när jag ser att bloggstatistiken ökar hur mycket som helst de dagar jag publicerar racerapporter eller andra inlägg. Så numera kan ni göra det en vana att kolla in här varje dag ;)

Dagen då. På träningsschemat står det 2h med naturliga intervaller, och det blir på klubbträningen och förhoppningsvis cyklar jag hem. Igår hade jag egentligen 2h lugnt rull, men i och med att jag körde träningstävling istället + cyklade hem blev det 2h med mycket intensivt. Så jag känner mig lite sliten idag, och jag är osäker på om jag kommer cykla hem. Regnar det inte cyklar jag, annars inte.

En annan sak planerad idag är mitt teoriprov till körkortet. Ska skriva prov kl 15 i Västerås, och jag känner mig redo för det.

Annars var det väl inte så mycket mer, så vi hörs imorgon!

Jo, juste. Fick lite bilder från gårdagens TT i Hökåsen av Johan Lindkvist, tagna av Jonas Wiking. Riktigt fina bilder, och ni kan hitta hans instagram här.








söndag 28 augusti 2016

Pallplats på Huskvarna Mountain!

Hallå!

Som rubriken lyder var gårdagen, som spenderades till stora delar i bilen på väg till och från Huskvarna/Jönköping, väldigt bra. Vi startade inte förrän 14:45 så det behövde inte bli en alltför tidig morgon. Vi åkte ändå iväg runt 7:30 för att få god tid på oss att äta, hämta nummerlappar mm, innan jag fick testa banan kl 12:30.

Mötte upp gänget från Hagströmska + Martin för att köra ett träningsvarv. Banan var väldigt fin, torr och dammig, precis som när EM arrangerades här för lite mer än tre månader sedan. En bana med tre tuffa klättringar per varv och tekniska inslag. Jag personligen har inte tyckt banan passat mig tidigare gånger jag kört här med så mycket stigningar, men nu var banan lite annorlunda, gick ganska mycket på EM-banorna och jag har utvecklats sjukt mycket i uppförsbackar, så redan på träningsvarven kändes benen kanon och jag hade inga problem med backarna.

Uppvärmningen var inte optimal, körde fram och tillbaka på asfaltsvägen ett bra tag innan start, och tänkte med 20 minuter kvar till start dra iväg en liten spurt för att få igång benen extra. Pang sa det och kedjan gick av. Som tur var hann jag och pappa till tekniska zonen för att sätta på ett nytt kedjelås, för som tur var var det kedjelåset som pajat. Förmodligen p.ga att vi återanvänt det för mycket. Men det var riktigt tur att det hände då och inte i starten...

Starten då. Vi startade tillsammans med Elitkillarna i en så kallad MAXI-klass och jag förstod inte riktigt hur startordningen fungerade. Vi blandades ihop mycket då vissa stod längst fram, andra raden o så jag, Axel Lindh, Adam Gustafsson b.la i tredje och sista raden. Starten gick och som startplaceringen skvallrade om kom jag inte iväg alls i starten utan fastnade bakom många elitåkare, och var toksist i juniorklassen. Därför blev det extra mycket hets första halva varvet då jag inte ens såg någon junior framför mig efter startloopen. Fastnade bakom en till elitåkare som gjorde allt för att jag inte skulle få köra om, men i första backen kunde jag gå ut i lösgruset och köra om 5-6 stycken. Nu var det endast ett par eliter mellan mig och några andra juniorer så jag kände mig lite lugnare, men visste ju att kampen om vinsten var borta redan. Ut i Huskvarnas egna slalombacke, Strutsabacken och jag kunde komma om tre juniorer och 4-5 elitåkare. Låg nu fyra bakom Carl Jarnhagen, Linus Persson och Axel Höglund. Axel hade jag bara ett par placeringar framför mig så jag la mig bakom han och en till ett tag på första varvet för att återhämta mig lite. Gick sedan upp och om och drog ifrån Axel direkt men fick med mig elitåkarn. Vi hjälptes åt ett tag ut på andra varvet, och där stod pappa och skrek att jag hade 40 sekunder upp till Linus och Carl. Jag jagade vidare och kände mig fortsatt stark och lyckades skaka av mig elitåkarn samtidigt som jag tog in på en ny. Kom ifatt och gick om direkt och han hängde på ett tag ut på tredje varvet där pappa sa att jag tog in på Carl och Linus o var 33 sek efter nu.

När jag kommit uppför Strutsabacken en tredje gång såg jag att Carl hade ryckt från Linus lite, och hade ett par sekunder. Det motiverade mig lite att försöka gå ikapp Linus. Blev även ikappkörd av Henke som kraschat på första varvet. Släppte förbi honom och hängde på ett tag, men insåg snabbt att det gick lite för fort.
Ut på fjärde varvet och pappa sa att jag var 15 sekunder efter Linus. Jag hörde dock "50 sek till Linus", och tänkte alla möjliga svordomar eftersom att jag körde så hårt jag kunde och inte kunde tappa så mycket på ett varv. Insåg dock i första stigningen att det inte alls var 50, utan närmare 15. Pustade ut lite och körde på uppför serpentinerna. Där uppe var jag bara 7 sekunder efter och hade Linus i sikte och jag visste att jag skulle gå ikapp.

Kom ikapp Linus i Strutsabacken och märkte att han såg riktigt sliten och trött ut, och jag kände att jag hade en chans att ta hem andraplatsen. O det var så galet varmt där i slalombacken, där det var vindstilla och solen stekte på. Låg bakom Linus ett tag innan han ville att jag skulle gå upp. Gick upp och märkte att han tappade meter för meter. Ökade lite mer för att försäkra mig om att han inte skulle gå med. Ut på sista varvet och jag skulle bara behöva attackera de tre grymma klättringarna en gång till. Bara det var motiverande i sig. Körde på som tidigare och kunde utöka luckan bak till Linus.

Gick i mål som 2:a i junior, 1:54min efter Carl som körde riktigt starkt och 1:13min före Linus. Kul att ha en sån bra känsla och prestera så bra på en bana som aldrig tidigare passat mig, och det var väldigt kul att känna att jag var stark och kunde skaka av mig både elit och juniorer uppför. Hard work pays off.



Körde även lite tävling idag, i Västerås. Eftersom att crossäsongen närmar sig för de cross-cyklade cyklisterna i Västerås anordnar de träningstävlingsserien Helgmys som startade idag. Jag åkte dig för tränings skull och körde på min MTB. Var rätt seg i benen på rakorna och jag hade inte så bra pang uppför som igår. Så jag skulle ta det som träning. Planen var att ligga på nåns rulle första varvet så jag skulle hitta banan ordentligt, men jag tog starten och fick med mig en till. Han gick upp och drog ett tag när jag inte riktigt visste vart vi skulle, men vi fick snart en lucka till de andra. När vi kom fram till banans längsta backe och springbacke med massa sand fick jag en liten lucka då jag kunde cykla uppför. Luckan höll i sig och jag utökade väl ledningen varv för varv och kom imål som 1:a lite mer än 1 minut före tvåan. Riktigt kul arrangemang och kul att köra mot såna man inte vet så mycket om hur bra de är. Kan erkänna att det kanske var lite hjälp med MTB på denna bana som i princip är full av sand överrallt, men men. Kul var det och trött blev jag. Hade galet jämna varvtider också, med 7:32min
7:31min
7:40min
7:37min
7:42min.

Det var en fotograf på plats också så hoppas hitta några snygga bilder att publicera inom kort :)

lördag 20 augusti 2016

Test av Marathon-SM banan + OS-Guld i MTB till Sverige!

Hallå där!

Denna helg är den enda helgen mellan den 10 juli och 2 oktober som det inte är någon tävling på, så jag och pappa tog ändå en roadtrip över dagen till Ånnaboda, för att få ett hum om hur Långlopps SM banan kommer se ut om tre veckor.

Vi anlände till Ånnaboda strax efter 9 och pappa konstaterade snabbt att han glömt cykelbyxor, så han fick ta en extrasväng till XXL på Marieberg i Örebro och köpa ett par. Under den knappa timmen han var borta passade jag på att åka ner och prova startbacken samt startloopen. Starten går uppför från meter 1 till meter 2100, alltså 2,1 kilometer lång med knappt 100 höjdmeter. Men de 50 första höjdmeterna sker inom de första 400 meterna, så det är ruggigt brant innan det planar ut och mest bara blir en jobbig mjölksyrafylld backe där man lätt kan köra sig stum (provade idag).

Väl uppe så är det en startloop som inte var med förra året, så jag försökte hitta runt den med hjälp av en papperskarta (vem använder ens en sån år 2016!?) samt Matthias Wengelins Strava-aktivitet från när han körde igenom banan för ett par veckor sedan.

Första halvan av startloopen är samma sträckning som första delen av andra loopen, innan startloopen viker av på ett ställe. Som tur var missade jag det och fortsatte på andraloopen några hundra meter men stannade och såg att det var ett militärområde med pågående militärövningar där andraloopen gick. Jag upptäckte då också att jag kört för långt på startloopen och vände tillbaka. Andra delen av startloopen går på samma sträcka som slutet på andraloopen, så jag fick iallafall se startloopen samt lite av andraloopen.

Startloopen hade vackra vyer!


Kom tillbaka till Ånnaboda efter lite fler felkörningar och många stopp för att kolla karta, och bestämde mig för att köra startbacken igen. När man väl är någonstans där backar existerar är det väl dumt att inte utnyttja det?

Pappa kom tillbaka och vi stack ut på första loopen. Körde fel nästan direkt, men hittade tillbaka till det riktiga spåret. Det var väldigt lite backar i början på första loopen, iallafall uppförsbackar. Nerför fanns det gott om. Det var i princip inte alls mycket uppför till man kommer till Klockhammar för första gången, där det kommer vara en vätskedepå. Från Klockhammar gick det en loop för att sedan komma tillbaka till Klockhammar och ta sig ann en av banans längsta och jobbigaste stigningar på ca 180 höjdmeter på ca 4,5 kilometer. Därifrån var det mycket grusväg och en del skidspår och en till av banans brantaste och jobbigaste stigningar, som jag vet att pappa instämmer på ;).

Därifrån och tillbaka till Ånnaboda gick det i princip endast på skidspår lite upp och ner, men inga farligt jobbiga stigningar.

Hoppas de hinner ta bort denna till 10 september!


Då vi sket i andraloopen pga. militärövningar körde vi ur det sista ur kropparna genom att maxa uppför startbacken. Eller, jag maxade iallafall, pappa körde så hårt han kunde. Gick ut stenhårt i första branten och enligt garmin låg jag ca 3-4 sekunder efter KOM:et efter första 400 meterna, och jag vred ur trasan ordentligt för att försöka köra in det på de plattare partierna och låg ett tag på +1 sekunder före KOM:et, men tröttnade framåt slutet och var 9 sekunder efter KOM:et upp... Men vad jag kunde konstatera efteråt efter lite research var allas tider som låg före mig från SM:et förra hösten, alltså en stor klunga upp + pigga ben. Jag var ensam och provade efter 70 km och 1000 höjdmeter i benen... Men jag är inte bitter!


Efter körningen duschade åt vi lunchbuffé på restaurangen där uppe, riktigt fint och gott. Sedan körde vi in till Örebro för att jag skulle träna lite stadskörning innan vi rattade hemåt. Åkte direkt till Ekströms för att kolla damernas Triathlon och Mountainbike OS. Lisa Nordén kunde inte riktigt följa upp sin silvermedalj från London men gjorde en bra insats och slutade 16:e.

I mountainbike var det bara Jenny som ställde upp från Sverige, och gjorde det med stil! Var länge i en ledartrio men efter 4 varv tappade Jolanda och på sista varvet ryckte Jenny och fick en lucka som höll in i mål! OS GULD TILL SVERIGE!!! Jenny som skulle vara där för att se och lära då det var hennes första OS som 22-åring men det var alla andra som fick se och lära av Jenny!!

Stort Grattis Jenny!