måndag 12 juni 2017

Ett lidande på Lida Loop

Igår kördes Lida Loop utanför Tullinge. Tredje deltävlingen i Långloppscupen och efter en 13:e och en 10:e plats i de två tidigare kände jag mig relativt säker på vart och med vilka jag orkade med att följa. Loppet är 65 kilometer fördelat på tre ungefär lika långa loopar och strax över 800 höjdmeter, men utan någon vidare lång backe, bara korta hårda backar hela tiden.

Var på plats vid 9 tiden för att ställa upp bil och tält samt förbereda mig inför tävlingen. Värmde upp Med Isak, Stefan och Per och Stefan, som har hemmabana visade bra spår i början av andra loopen och slutet på första. Känslan var bra.



Starten gick traditionsenligt hårt uppför Lidas slalombacke. En backe utan dess like i långloppscupen, då den är över på 30 sek och brantar till rejält. Kom upp hyfsat och låg och dinglade i svansen av förstaklungan och det gick helt galet fort första milen. Mila konkurrenter som jag brukar köra med var alla i samma förstaklunga och jag slet som ett djur, det vill säga alldeles för hårt, första milen för att gå med.
Någon tappade kontakten framför mig, så gick om och gasade sakta men säkert ikapp dem, men gick alldeles för mycket på rött. Kom ifatt och strax efter det kraschar Jesper Svensson hårt och får med sig Isak ner. Jag låg precis bakom men klarade mig fram att krascha. Som tur var klarade de båda sig väldigt bra, för det var en otäck krasch. Tappade kontakten med täten igen och orkade inte jaga ikapp igen. Fick sällskap av Jakob Björklund ett tag och vi hjälptes åt att dra, men klungan bakom kom ifatt med bland annat Micke Flockhart, Stefan Carlsson, Daniel Wennergren och Nils Lillpers och några fler. Isak kom ifatt igen efter hans krasch och vi låg i samma klunga in på varvning till andra loopen. Även Stefan Dahl var med, som körde riktigt bra.

Ut på loop 2. Foto: Henrik Öijer 


Hade inte klarat av att återhämta mig efter chocköppningen utan slet ont ens för att hänga med när det gick rätt lugnt. Isak stannade till och gav hans pump till Martin Eriksson som punkterade, sen låg vi på ett CRT led, med Stefan först, sen Isak sen jag. Isak fick tyvärr pyspunka så jag lånade ut min pump till honom. Strax efter det var jag tvungen att släppa klungan, var alldeles för trött. Även Fredrik Lagercrantz körde förbi och gav några peppande ord innan han också försvann framåt. Sista milen på andra loopen låg jag själv utan någon jag såg bakom eller framför.

Med ett par kilometer kvar till varvning ser jag plötsligt Emil Lindgren hoppa upp på cykeln strax före mig. Han hade tydligen punkat, lagat, punkat igen, stannat för att ta av däcket, kört 8km på fälgen samt sprungit 3 km med cykeln och var ändå klar med det innan jag kom. Han är stark.

Efter langning på sista loopen. Foto: Henrik Öijer


Ut på sista loopen fick jag en flaska av mamma och efter ett par kilometer till ser jag ett tåg bakom mig, draget av Isak. Lugnade mig lite för att hinna återhämta mig ett par minuter innan de kom ifatt. La mig i klungan som bestod av Isak, bröderna Hellman, Ringvall, Martin Johansson, Per strömblad och Joakim Jonasson. Känslan var ändå helt okej när jag låg i den gruppen trots att jag inte hade någon energi alls och en dålig dag.

Sista kilometerna ville alla börja vara taktiska och vi var inte många som hjälptes åt att dra då. Med 2 kilometer kvar ställer jag mig upp och ska förbättra positionen lite, men då smäller krampen till i vänster baksida lår. Vevar runt benen så gott det går och masserar samtidigt som de försvinner framför mig. Lyckades ta mig upp för målbacken utan att krampen blev värre på en blygsam 23e plats i elit. Inte alls vad jag ville men ibland går det inte. Man måste prova att gå med någon gång också, för någon gång kommer det funka. Men inte den här gången.

Foto: Happyride.se
Foto: Happyride.se
Foto: Happyride.se


söndag 28 maj 2017

Succé på Långa Lugnet!

Halloj!

Idag har Långa Lugnet i Falun cyklats i sommarvärmen. Helt galet vad varmt det var, men jag gillar värme och klarar av det rätt bra så jag klagade inte. Långa Lugnet är ju lite av en hemmatävling då jag bott i Falun i 3 år och hittar runt rätt bra på stigarna och vägarna.



I fjol hade det spöregnat en hel del veckorna innan så hela banan var täckt i lera och vatten. Idag var det tvärt om, det var dammigt och det enda blöta man körde igenom var en bäck på första loopen. I år hade de även dragit om starten samt lite på första och andra loopen, så det blev lite nytt, vilket bara var positivt. Starten gick nu uppför mördarbacken istället för Skjulsarvsbacken (asfaltsvägen) för att dra ut fältet mer. Tror det funkade rätt bra faktiskt. Kom iväg hyfsat i starten, fick dock en mjölksyrachock direkt så jag passerades av en hel del människor. Höll mig lugn och kom upp och kände mig bara starkare än innan backen, vilket jag var tacksam för. Ut på grusvägarna var det riktigt dammigt och det gick undan, hamnade i en tredjegrupp med många cyklister i, bland annat Johan Lindbom, Stefan Carlsson, Mackan, Emil Hedlund och Ringvall. Nya stigpartiet blev det lite köer i, men inget farligare än så. Betydligt bättre än tidigare år! Matade på långt fram i klungan och drack en hel del och kände mig pigg. Gjorde lite dragjobb då och då och höll mig annars på 3-4 hjul. Efter ca halva första loopen tryckte jag i mig den första gelen, för att få energi uppför "spängbacken" vid Karlsvik, en av de längsta stigningarna i loppet. Var med långt upp och på toppen låg jag på Stefan Carlssons hjul och vi hade en liten lucka. Efter nästkommande stigparti blev vi dock ikappåkta igen samtidigt som vi kom ifatt Martin Eriksson. Vi såg fortfarande gruppen med Isak i framför oss, men vi lyckades inte ta oss ifatt. I stigningen uppför militärområdet/Järlinden/Högbo fick jag en kortare svacka och släppte förbi mig Limpan och Jonas Pettersson. Väl nedför Gamla Mormor gasade jag förbi igen och gick ut på loop 2 i rygg på Carlsson.

Mamma langade en vattenflaska vilket var riktigt gött, då jag kunde både dricka samt hälla vatten över mig vilket förmodligen var ett vinnande koncept idag. Höll både benen och huvudet svalt. Var med bra i klungan efter några kilometer in på Jungfruberget, men fick slita ont och släppa Jonas, Daniel Wennergren, Stefan och Limpan på toppen vid Garves Bod på toppen av Jungfruberget. Lyckades dock ansluta igen utför och på stigen tillsammans med Ringvall. När vi korsade Skuggarvsvägen lyckades jag passera Jonas som drack, vilket var tur då han släppte lucka sedan attackerade ifatt så b.la Ringvall inte orkade följa. Låg "bekvämt" med de tre starka killarna på stigarna.

Efter ca halva andra loopen kör vi om ett gäng damer samtidigt som vi möter två tjejer på hästar. På stigen. Stefan, Limpan och Daniel hann förbi innan den stora hästen blev rädd och började sparka osv. Blev själv skiträdd och lyckades ta mig förbi och sa till dem "inte så jävla smart att rida här just nu" vilket jag fick till svar "ni kanske skulle förmedla om att det var cykeltävlingar här". Tycker de kunde ha vänt tidigare då vi inte var de första cyklisterna de mötte där.

Fortsatte in på nästa långa singletrack där Jonas går omkull framför mig. De får en lucka framåt som jag sliter ont för att försöka täppa till, vilket jag lyckades med. Nu var det bara Stefan, Limpan, Daniel och jag kvar av den tidigare väldigt stora tredjeklungan. Kunde stigarna så låg med bra i svansen utan att göra av med för mycket energi. Ut för varvning till tredje loopen och jag fick en ny flaska sportdryck av mamma, samt en flaska vatten av Jocke Nordin att hälla över mig, riktigt svalkande och skönt. Slet ont på gruset för att hänga med dem men höll mig kvar och lyckades komma förbi Limpan och Daniel innan Every time She Smiles. Låg och lekte bakom Stefan och kände mig starkare och starkare. Nu orkade jag följa utan större svårigheter även på skidspåren i motlut. Låg på Stefans rulle i princip hela vägen upp till toppen av Lugnet, där jag attackerade utför på en stig och fick en oförklarligt stor lucka. Med 6km kvar tänkte jag att nu får det bära eller brista och gasade på. Kollade nervöst över axeln då och då men de verkade inte komma närmare. med 3km kvar började jag skymta Landström ensam framför mig, och tänkte att det var ett rimligt mål att ta ikapp. Kom ikapp i sista backen innan Second Chance och bara utför till mål. Låg på rulle nån minut men märkte att Stefan tog in. Attackerade och fick lucka direkt. Körde på bra utför utan att ta några onödiga risker. Visste att det skulle hålla när jag rullade igenom hagarna med kilometern kvar. Sista biten in på arenan igen och några 180 graders-svängar innan man körde upp på hästskon. Väl uppe såg jag Isak gå imål, körde ner och vände och gick i mål som 10:a vilket jag är helt galet nöjd med!! Mitt bästa resultat nånsin i långloppscupen med ett av de förmodligen starkaste startfälten någonsin. Isak kom 8:a och emellan oss hade vi Fredrik Berg. Är riktigt nöjd med min taktik under loppet och hur jag och cykeln höll hela vägen in i mål i värmen.


söndag 14 maj 2017

Racerapport från Billingeracet

Billingeracet 


Halloj!


Racerapport från Billingeracet kommer här. Jag åkte ner strax efter 10 hemifrån i fredags för att vara i och slippa stressa. Kom fram, checkade in och tog en promenad i väntan på Isak. Vi bodde bra typ 200 meter från där banan gick, så vi bytte om och åkte ner och körde de sista kilometerna på banan upp till Billingen där tävlingsområdet var. Sedan åkte vi ner och tog startbacken också. Hade då rätt bra koll på vad som väntade i starten samt sista kilometerna så vi vände hemåt.


På raceday startade vi inte förrän vid 11, så vi tog det ganska lugnt med frukost osv. Åkte upp och mötte de andra i teamet, kom på en bra plan för langningar och åkte ner till starten för att värma upp. Ställde cykeln längst fram. 


Bild av Oscar Ekstam från @Langloppscupens instagramstories


Starten gick och det var masterstart första kilometern där backen fortfarande gick på asfalt. Sen svängde vi av och fortsatte backen på ett motionsspår. Det brantade till och tempot höjdes. Kändes rätt bra och var hyfsat bra med upp. Sedan var det en sväng med motionsspår och stigar. Låg med Jakob Björklund och tillsammans sladdade vi lite till gruppen som låg framför som vi sedan kom ikapp i skogen strax innan den beryktade banvallen. Hade gått på rött rätt länge för att försöka hänga på Jakob, när sedan tempot höjdes rejält på banvallen som inte alls hade snällt underlag låg jag återigen och dinglade längst bak i vårt tåg som anfördes av Stefan Carlsson, Magnus Palmberg och Fredrik Lagercrantz. Vi var 5-6 gubbar bakom dem och de försökte få upp oss, men då jag gick på mörkrött och hade gjort sedan starten typ var jag väldigt trött och kunde inte bidra något. 


Några igångdrag senare hade gruppen blivit av med Lagercrantz samt två gubbar till. Jag hängde fortfarande med och dinglade allra sist. Visste att jag inte skulle orka det tempot länge till och bara minuter senare sprack det upp framför mig. Gruppen fick några meter och kom ikapp andragruppen framför innehållandes Isak och Wengelin bland annat. Jacob och Viktor Ludvigsson hade det också jobbigt och släppte in på nästa stig. Försökte jaga ikapp men förgäves. Ut på nästa grusväg började min kropp förstår vilken chocköppning jag försökt göra och tog helt slut på energi och jag såg Jakob och Viktor segla bort i horisonten. 


Klämde i mig min första gel redan efter 38 minuters körning, vilket inte alls var planerat. Fick planera om mitt energiintag där och då. 


Samtidigt som duon framför försvann ur synfältet kom duon bakom innehållandes Jimmy Bodin och Fredrik Lagercrantz närmare och närmare. När de kom ifatt hoppade jag in bakom dem och tillsammans hjälptes vi åt bra med körningen på grusvägarna. In på nästa stig var jag först in och körde på varken Max eller långsamt men jag och Fredrik fick en lucka till Jimmy. 


Vid första lagningen efter 26km kom Andreas Wahlstedt ikapp och hjälpte till när den andra långa backen av tre skulle erövras. Hängde på grabbarna upp och sen körde vi på i bra fart med bra samarbete, de var grymt starka! 


In vid varvning vid Billingen igen höjde Fredrik farten samtidigt som Mattias Lundqvist kommit ikapp. Ligger ett antal meter bakom Fredrik som fått vittring på Björklund och Ludvigsson. Lyckas hänga mig kvar och Fredrik lyckas nästan ensam jaga ikapp duon. De hängde på vårt tåg som bara blev större och större.


Andra loopen var enklare enligt mig, eller så var jag bara piggare. Efter nån mil efter varvningen körde vi längs en åkerskant on bit, märker då att det skramlar konstigt av min cykel. Kollar ner när vi kommer ut på asfalten igen men ser inget konstigt. När vi sedan trycker på utför dagens kanske roligaste utförsåkning låter det mer och mer och jag kollar återigen ner och ser att flaskhållarn sitter löst. Ber till gudarna att det ska sitta kvar tills nästa väg, och det gjorde den. Tog flaskan, stoppade den i ryggfickan och började skruva åt stället med fingrarna. Skruvade åt så hårt jag kunde men efter ett tag var det löst igen, så jag upprepade proceduren gång efter gång.


Strax innan andra langning efter 53 kilometer känner jag mig fortsatt stark och ser en trio framför oss, innehållandes Isak, Per Rönnmark samt Wengelin. Vi jagar ikapp dem och fick med oss ytterligare några kingar i ledet. Wengelin tappade dock rätt fort och det gick inte många kilometer till innan även Isak kastade in handduken och släppte. Kom ifatt och om en väggad Albin Andersson samt en nykraschad Edvin Wilson. Viktor hade tappat och nu var vi 5 grabbar. 


Åt och drack så mycket jag hann sista milen, tog två kramptabletter för jag vet att strupen väntar i slutet. När vi närmar oss Skövde och civilisationen igen sänks tempot en aning och alla förbereder sig inför det som komma skall. När vi efter ett tag passerar vårt boende hittar jag resten av banan. Vi är fortsatt fem killar och vi håller ihop ett bra tag tills den näst sista backen där jag och Per Rönnmark tvingas släppa Jakob, Fredrik och Mattias Lundqvist. Rycker sedan ifrån Per i slutet av backen också. Kör solo igenom några villaområden och in i strupen, sista kilometern. Var riktigt trött och trodde Per skulle komma ifatt, men längre fram ser jag en trött Erik Mattelin framför mig. Trion jag åkt med hade redan passerat honom och jag tog sikte på hans rygg. Benen protesterade, kroppen skrek och backen tog aldrig slut. Närmade mig dock Erik. Över krönet la jag i två växlar. Dunk dunk. Tryckte på och närmade mig mer och mer. Sista 200 meterna på upploppet har jag högre fart och kommer ifatt och om. Skön känsla!! Går imål på 3:02:59 som femtonde man imål men trettonde i elit, så jag är riktigt nöjd!! Dels med placering och dels hur jag lyckades vända en dålig start till ett grymt avslut. Måste också rikta ett stort tack till Fredrik Lagercrantz för all draghjälp och en hel del peppande ord utmed banan. Även ett grymt stort tack till Jespers familj som skötte langning till mig och resten av teamet klockrent!



lördag 6 maj 2017

Lidingöloppet MTB avklarat

Halloj.

Idag var det dags för ett nytt långlopp för min del, denna gång skulle 63 jobbig kilometer ute på Lidingö avklaras. Första långloppet för säsongen hemma i Sverige och man var allt lite nervös. Många starka grabbar som skulle starta samtidigt och de sa att detta var det starkaste startfält någonsin på loppet. Det märktes, då Emil Lindgren tillsammans med Mikael Olsson och Dennis Wahlkvist krossade banrekordet med över 4 minuter.

Nåväl, stora delar av teamet var där och vi bytte om, snackade och värmde upp tillsammans. Grymt kul att lära känna de flesta lite bättre. Ställde oss i fålla 1 tillsammans med många andra starkingar.



Starten gick och det var masterstart i lite mer än en kilometer, innan vi svängde upp på dagens kanske knepigaste vänstersväng. Från en bred tvåfilig asfaltsväg med 2-300cyklister till en 90graders sväng upp på en smal cykelbana och man bara hörde hur folk kraschade bakom en, men som tur var klarade jag mig bra.

Första milen var väldigt snabb och väldigt mycket igångdrag och små korta intensiva backar vilket var grymt jobbigt och jag hade inte riktigt kommit igång så jag slet som ett djur för att försöka ligga på. Redan där sprack det upp och 10 cyklister fick en lucka, med Lindgren, Friberg, Olsson, Berg, Landström mm. Svåra namn att försöka köra ifatt. Tycker även att vår klunga på ca 10-12 man var väldigt osynkad första milen, ojämn farthållning och irritation i gruppen vilket gjorde att folk, inklusive jag, nästan gick omkull. Efter lite skrikande i klungan hjälptes vi åt lite mer och efter det flöt det på rätt bra.

Efter ett par mil kommer Jonas Ahlstrand ikapp efter punka (?) och gick upp och drog, hårt. riktigt hårt. Slitsamt för alla att försöka följa, men vi lyckades. Kom efter ett tag ifatt Flockhart och Isak som låg ensamma mellan tätklungan och vår klunga på typ 10 man. Körde tillsammans ett tag innan Flockhart ryckte med Isak på hjul, vi släppte iväg dem igen. Ahlstrand gick bak och lade sig ganska passiv längre bak i vår grupp som bestod av bland annat mig, Öijer, Viktor Ludvigsson, Andreas Ringvall, Emil Krona, Albin Andersson med mera.

Denna sträcka var ganska snäll med backar och igångdrag, dock mycket kurvor som man kunde behålla ganska bra med fart i. Kände att jag hade kurvtagningen on point för kunde gå med och återhämta mig rätt bra den delen medan vissa andra såg ut att få ta i lite mer. Vid langning och varvning låg vi ca 50 sek bakom duon Flockhart och Isak, men då gjorde Ahlstrand ett jätteförsök att splittra upp vår stora klunga och farten höjdes och laktathalten i hela kroppen och förmodligen cykeln också gick nästan på max ett bra tag. Efter några minuter var vi ifatt Flockhart och Isak igen. Frågade Isak hur han kände sig, fick "bra" till svar, skönt det iallafall, för jag kände mig rejält slaktad av Ahlstrand.

Med ca en mil kvar låg vi fortsatt tillsammans och jag kände mig hyfsat återhämtad. Det var några som hade fått släppa inklusive Ringvall. Det gjordes ett ryck där framme och jag fick täppa till en lucka som tog ett tag. Kom ifatt, men var grillad och var tvungen att släppa igen. Låg solo nån kilometer innan Öijer och Viktor kom ifatt, så jag la mig på hjul. Med 5-6km kvar kom en rejält brant backe där de spelade skyhög musik, vilket var skönt då man slapp höra sina högljudda försök att få ner så mycket luft i lungorna som möjligt.
Väl uppe hade Viktor fått ett par meter och när jag la i ett par växlar till kände jag att krampkänningarna i höger baksida lår började komma så jag växlade snabbt ner och lät Viktor och Öijer gå. Försökte förgäves försöka jaga ikapp då jag låg 10-15 sekunder bakom dem resten av vägen. Korsade mållinjen ensam som 20e man på tiden 2:08:33, dryga 8:30 efter Emil som vann och 1min efter Isak som spurtade imål som 11.a. Det är jag nöjd med men man har ju alltid tankar i efterhand om vad man skulle kunna göra för att köra aningen snabbare eller förbättra nån enstaka placering...