Racerapport från Billingeracet

Billingeracet 

Halloj!

Racerapport från Billingeracet kommer här. Jag åkte ner strax efter 10 hemifrån i fredags för att vara i och slippa stressa. Kom fram, checkade in och tog en promenad i väntan på Isak. Vi bodde bra typ 200 meter från där banan gick, så vi bytte om och åkte ner och körde de sista kilometerna på banan upp till Billingen där tävlingsområdet var. Sedan åkte vi ner och tog startbacken också. Hade då rätt bra koll på vad som väntade i starten samt sista kilometerna så vi vände hemåt.

På raceday startade vi inte förrän vid 11, så vi tog det ganska lugnt med frukost osv. Åkte upp och mötte de andra i teamet, kom på en bra plan för langningar och åkte ner till starten för att värma upp. Ställde cykeln längst fram. 

Bild av Oscar Ekstam från @Langloppscupens instagramstories

Starten gick och det var masterstart första kilometern där backen fortfarande gick på asfalt. Sen svängde vi av och fortsatte backen på ett motionsspår. Det brantade till och tempot höjdes. Kändes rätt bra och var hyfsat bra med upp. Sedan var det en sväng med motionsspår och stigar. Låg med Jakob Björklund och tillsammans sladdade vi lite till gruppen som låg framför som vi sedan kom ikapp i skogen strax innan den beryktade banvallen. Hade gått på rött rätt länge för att försöka hänga på Jakob, när sedan tempot höjdes rejält på banvallen som inte alls hade snällt underlag låg jag återigen och dinglade längst bak i vårt tåg som anfördes av Stefan Carlsson, Magnus Palmberg och Fredrik Lagercrantz. Vi var 5-6 gubbar bakom dem och de försökte få upp oss, men då jag gick på mörkrött och hade gjort sedan starten typ var jag väldigt trött och kunde inte bidra något. 

Några igångdrag senare hade gruppen blivit av med Lagercrantz samt två gubbar till. Jag hängde fortfarande med och dinglade allra sist. Visste att jag inte skulle orka det tempot länge till och bara minuter senare sprack det upp framför mig. Gruppen fick några meter och kom ikapp andragruppen framför innehållandes Isak och Wengelin bland annat. Jacob och Viktor Ludvigsson hade det också jobbigt och släppte in på nästa stig. Försökte jaga ikapp men förgäves. Ut på nästa grusväg började min kropp förstår vilken chocköppning jag försökt göra och tog helt slut på energi och jag såg Jakob och Viktor segla bort i horisonten. 

Klämde i mig min första gel redan efter 38 minuters körning, vilket inte alls var planerat. Fick planera om mitt energiintag där och då. 

Samtidigt som duon framför försvann ur synfältet kom duon bakom innehållandes Jimmy Bodin och Fredrik Lagercrantz närmare och närmare. När de kom ifatt hoppade jag in bakom dem och tillsammans hjälptes vi åt bra med körningen på grusvägarna. In på nästa stig var jag först in och körde på varken Max eller långsamt men jag och Fredrik fick en lucka till Jimmy. 

Vid första lagningen efter 26km kom Andreas Wahlstedt ikapp och hjälpte till när den andra långa backen av tre skulle erövras. Hängde på grabbarna upp och sen körde vi på i bra fart med bra samarbete, de var grymt starka! 

In vid varvning vid Billingen igen höjde Fredrik farten samtidigt som Mattias Lundqvist kommit ikapp. Ligger ett antal meter bakom Fredrik som fått vittring på Björklund och Ludvigsson. Lyckas hänga mig kvar och Fredrik lyckas nästan ensam jaga ikapp duon. De hängde på vårt tåg som bara blev större och större.

Andra loopen var enklare enligt mig, eller så var jag bara piggare. Efter nån mil efter varvningen körde vi längs en åkerskant on bit, märker då att det skramlar konstigt av min cykel. Kollar ner när vi kommer ut på asfalten igen men ser inget konstigt. När vi sedan trycker på utför dagens kanske roligaste utförsåkning låter det mer och mer och jag kollar återigen ner och ser att flaskhållarn sitter löst. Ber till gudarna att det ska sitta kvar tills nästa väg, och det gjorde den. Tog flaskan, stoppade den i ryggfickan och började skruva åt stället med fingrarna. Skruvade åt så hårt jag kunde men efter ett tag var det löst igen, så jag upprepade proceduren gång efter gång.

Strax innan andra langning efter 53 kilometer känner jag mig fortsatt stark och ser en trio framför oss, innehållandes Isak, Per Rönnmark samt Wengelin. Vi jagar ikapp dem och fick med oss ytterligare några kingar i ledet. Wengelin tappade dock rätt fort och det gick inte många kilometer till innan även Isak kastade in handduken och släppte. Kom ifatt och om en väggad Albin Andersson samt en nykraschad Edvin Wilson. Viktor hade tappat och nu var vi 5 grabbar. 

Åt och drack så mycket jag hann sista milen, tog två kramptabletter för jag vet att strupen väntar i slutet. När vi närmar oss Skövde och civilisationen igen sänks tempot en aning och alla förbereder sig inför det som komma skall. När vi efter ett tag passerar vårt boende hittar jag resten av banan. Vi är fortsatt fem killar och vi håller ihop ett bra tag tills den näst sista backen där jag och Per Rönnmark tvingas släppa Jakob, Fredrik och Mattias Lundqvist. Rycker sedan ifrån Per i slutet av backen också. Kör solo igenom några villaområden och in i strupen, sista kilometern. Var riktigt trött och trodde Per skulle komma ifatt, men längre fram ser jag en trött Erik Mattelin framför mig. Trion jag åkt med hade redan passerat honom och jag tog sikte på hans rygg. Benen protesterade, kroppen skrek och backen tog aldrig slut. Närmade mig dock Erik. Över krönet la jag i två växlar. Dunk dunk. Tryckte på och närmade mig mer och mer. Sista 200 meterna på upploppet har jag högre fart och kommer ifatt och om. Skön känsla!! Går imål på 3:02:59 som femtonde man imål men trettonde i elit, så jag är riktigt nöjd!! Dels med placering och dels hur jag lyckades vända en dålig start till ett grymt avslut. Måste också rikta ett stort tack till Fredrik Lagercrantz för all draghjälp och en hel del peppande ord utmed banan. Även ett grymt stort tack till Jespers familj som skötte langning till mig och resten av teamet klockrent!

Lidingöloppet MTB avklarat

Halloj.

Idag var det dags för ett nytt långlopp för min del, denna gång skulle 63 jobbig kilometer ute på Lidingö avklaras. Första långloppet för säsongen hemma i Sverige och man var allt lite nervös. Många starka grabbar som skulle starta samtidigt och de sa att detta var det starkaste startfält någonsin på loppet. Det märktes, då Emil Lindgren tillsammans med Mikael Olsson och Dennis Wahlkvist krossade banrekordet med över 4 minuter.

Nåväl, stora delar av teamet var där och vi bytte om, snackade och värmde upp tillsammans. Grymt kul att lära känna de flesta lite bättre. Ställde oss i fålla 1 tillsammans med många andra starkingar.

Starten gick och det var masterstart i lite mer än en kilometer, innan vi svängde upp på dagens kanske knepigaste vänstersväng. Från en bred tvåfilig asfaltsväg med 2-300cyklister till en 90graders sväng upp på en smal cykelbana och man bara hörde hur folk kraschade bakom en, men som tur var klarade jag mig bra.

Första milen var väldigt snabb och väldigt mycket igångdrag och små korta intensiva backar vilket var grymt jobbigt och jag hade inte riktigt kommit igång så jag slet som ett djur för att försöka ligga på. Redan där sprack det upp och 10 cyklister fick en lucka, med Lindgren, Friberg, Olsson, Berg, Landström mm. Svåra namn att försöka köra ifatt. Tycker även att vår klunga på ca 10-12 man var väldigt osynkad första milen, ojämn farthållning och irritation i gruppen vilket gjorde att folk, inklusive jag, nästan gick omkull. Efter lite skrikande i klungan hjälptes vi åt lite mer och efter det flöt det på rätt bra.

Efter ett par mil kommer Jonas Ahlstrand ikapp efter punka (?) och gick upp och drog, hårt. riktigt hårt. Slitsamt för alla att försöka följa, men vi lyckades. Kom efter ett tag ifatt Flockhart och Isak som låg ensamma mellan tätklungan och vår klunga på typ 10 man. Körde tillsammans ett tag innan Flockhart ryckte med Isak på hjul, vi släppte iväg dem igen. Ahlstrand gick bak och lade sig ganska passiv längre bak i vår grupp som bestod av bland annat mig, Öijer, Viktor Ludvigsson, Andreas Ringvall, Emil Krona, Albin Andersson med mera.

Denna sträcka var ganska snäll med backar och igångdrag, dock mycket kurvor som man kunde behålla ganska bra med fart i. Kände att jag hade kurvtagningen on point för kunde gå med och återhämta mig rätt bra den delen medan vissa andra såg ut att få ta i lite mer. Vid langning och varvning låg vi ca 50 sek bakom duon Flockhart och Isak, men då gjorde Ahlstrand ett jätteförsök att splittra upp vår stora klunga och farten höjdes och laktathalten i hela kroppen och förmodligen cykeln också gick nästan på max ett bra tag. Efter några minuter var vi ifatt Flockhart och Isak igen. Frågade Isak hur han kände sig, fick "bra" till svar, skönt det iallafall, för jag kände mig rejält slaktad av Ahlstrand.

Med ca en mil kvar låg vi fortsatt tillsammans och jag kände mig hyfsat återhämtad. Det var några som hade fått släppa inklusive Ringvall. Det gjordes ett ryck där framme och jag fick täppa till en lucka som tog ett tag. Kom ifatt, men var grillad och var tvungen att släppa igen. Låg solo nån kilometer innan Öijer och Viktor kom ifatt, så jag la mig på hjul. Med 5-6km kvar kom en rejält brant backe där de spelade skyhög musik, vilket var skönt då man slapp höra sina högljudda försök att få ner så mycket luft i lungorna som möjligt.
Väl uppe hade Viktor fått ett par meter och när jag la i ett par växlar till kände jag att krampkänningarna i höger baksida lår började komma så jag växlade snabbt ner och lät Viktor och Öijer gå. Försökte förgäves försöka jaga ikapp då jag låg 10-15 sekunder bakom dem resten av vägen. Korsade mållinjen ensam som 20e man på tiden 2:08:33, dryga 8:30 efter Emil som vann och 1min efter Isak som spurtade imål som 11.a. Det är jag nöjd med men man har ju alltid tankar i efterhand om vad man skulle kunna göra för att köra aningen snabbare eller förbättra nån enstaka placering...

Spurter, distans och lagtempo

Halloj.

Dagen efter distanspasset stod det en kort men ack så jobbig dag på schemat. 6x spurter in mot Sa Pobla, tre stycket spurter och tre stycken uppdrag till den andres spurt. Vi rullade bort mot Sa Pobla där spurterna skulle äga rum och rekade stället. Själva spurtsegmentet var 480 meter långt och inklusive uppdragssträckan talar vi om strax över kilometern. Benen kändes krispiga efter distansen men kunde ta i ordentligt.

Isak stod för första uppdraget och jag valde att gå i början av den 480 meter långa sträckan som då tog mig 33 sekunder (56,6km/h snitt). Vinden var inte optimal då det blåste lite snett framifrån. Fantastiskt jobbigt var det iallafall. Vände tillbaka och agerade uppdragare åt Isak. Andra spurten valde jag att gå lite senare in i segmentet så spurten inte skulle bli lika lång, för de där 30 sekundrarna var längre än normala 30 sekunder. Hade bra tryck in hela vägen och var galet trött. Agerade än en gång uppdragare åt Isak som också gick ganska sent, men lyckades ta KOM ändå med hjälp att mitt snabba uppdrag. Tredje och sista spurten kändes sådär men lyckades ändå köra på ända in i bra fart.

Rullade sedan hem till hotellet och spenderade resten av dagen framför poolen.

Dagen efter var det återigen dags för distans, denna gång körde vi platt längs bergsväggarna bort via Inca, Binissalem och Santa Maria och bort till första backen upp mot Valldemossa. Hade riktigt tunga ben uppför den klättringen som som tur var inte var så lång 5,5km och 260 höjdmeter. Tog det lugnt uppför och vi körde vidare till öns förmodligen vackraste by Deia. Där stannade vi och åt lunch, tog en tonfisksallad med en närproducerad lemonad och en cappuccino. Efter det orkade vi ta oss bort ner till Soller och uppför Puig Major-klättringen som var 14 kilometer och 800 höjdmeter. Tog det galet lugnt första 3-4 kilometerna men sen kom Torbjörn ifatt som startade en stund efter mig, så jag la mig på hans rulle. Det var perfekt, några slag under tröskelpuls i 8 kilometer innan jag ryckte ifrån sista 700 meterna till toppen. Benen kändes rätt bra ändå. Väl uppe vände vi ner en liten bit igen och hämtade upp de sista innan vi rullade via sjön Gorg Blau, Sa Calobra och vanliga vägen via Pollenca hem. Landade hemma med nästan 5:30h på klockan och 154 kilometer.

Sista bilden står Per Kumlin för!

Dagens pass bestod av lätt rull första 46 kilometerna bort till Capdepera där vi fikade innan vi körde lugnt första milen efter fikat. Sen skulle vi köra lagtempo i ca 15 kilometer, MTB-gruppen vs LVG-gruppen. Då Isak kände sig halvkrasslig lånade vi in ett säkert kort från LVG-cyklisterna: Torbjörn. Tempot började med en rätt lång nedförsbacke där vi då och då körde i 75 km/h och trampade ur utväxlingen. Landsvägscyklisterna kom dunkande förbi oss men vi kontrade i nästa uppförsbacke och fick lucka. Vi 4 som var i vårt lag hjälptes åt rätt okej ändå med dragningen. I nästa uppförsbacke gick Torbjörn fram och grillade så Per och Jonathan fick släppa några meter. Gick om och ikapp Torbjörn och de sista 3-4 kilometerna blev det partempo där vi tryckte på max. Körde de 14,1 kilometrarna på 17:07 vilket gav mig och Torbjörn vinsten, 7 sekunder före LVGarna. Lyckades hålla ett snitt på 49,7km/h också så det gick riktigt fort. Därefter blev det lätt rull tillbaka till Port d'Alcudia. jag valde att skarva på i en extra 45 minuter och körde bort till Pollenca, ner till Port d'Pollenca innan jag vek av hem till hotellet. Landade på 3:30h och 107km.

Imorgon är det dags för vilodag.

Sa Calobra och distans

Halloj.

Ni alla undrar väl hur det gick uppför Sa Calobra igår. 31:22. 22 sekunder ifrån mitt mål på under 31 min men jag är nöjd ändå. Med tanke på vilka rövben man hade när man vaknade är jag glad att ens tog mig upp.

Vi rullade lugnt bort genom Pollenca och uppför Col d Femenia med några pulshöjningar. Kändes sådär i benen. Drog bort hela vägen till Sa Calobra där jag och Isak la av oss västen samt vattenflaskan på toppen. Sedan rullade vi ner. Pissade, sedan körde vi igång. Motvind från start, jobbade sakta men säkert igång puls och ben och jag och Isak turades om att dra första 1,5 kilometern. Jag låg ca 7 slag över tröskel, och sa till Isak att köra på. Sänkte 2-3 slag i ca 30 sekunder och sedan gick jag upp i puls igen. Det kändes bättre och jag kunde gasa på en bra bit över tröskel resten av vägen upp. Dock tappade jag effekt sista kilometrarna så det var där jag tappade mest tid på alla. I slutet blir det lite med svängar och brantare vilket gör det svårare att behålla en bra rytm samtidigt som man jobbat en bra bit över tröskel i över 20 min blir det rätt jobbigt. Sista kilometern ökade jag farten och pulsen men kände när jag kom upp i 95% av max sista 700 meterna att jag fick håll. Det tvingade mig att slå av lite sista biten, men sjönk fortfarande ihop där uppe. Hade hällt i rätt mycket sportdryckspulver i flaskan, så det var förmodligen det som spökade med hållet.

Hela teamet körde fantastiskt bra uppför djävulens backe, där Isak var bäst med 29:41 och Pär D strax efter på 30:03. Sedan rullade vi bort mot macken på toppen av Col d Batalla där vi fikade innan vi rullade ner hemåt. Landade på 106km, 4h22min och strax över 2000 höjdmeter. Lagom mosig i kroppen efteråt...

Idag körde vi MTBare distans med backar istället för lagtempo till Randa. Vi tog sikte på Selva via Sa Pobla, där vi körde uppför Col d Batalla lugnt, men gjorde ett inslag med 5x10sek spurter uppför. Vidare bort likt gårdagen mot Sa Calobra, men istället för att köra ner körde vi upp och ner på andra sidan Mallorcas högsta berg, Puig Major. Med en nedförsbacke på dryga 14km satt det fint med lite fika/lunchsallad i Fornalutx efter dryga 74km och 3:20 på klockan. Sedan vidare tillbaka uppför Puig Major, 14km klättring i lugnt tempo tog oss en hel timme att klara av. Men den var riktigt fin! Åkte tillbaka samma väg som gårdagen, bort till standard fikastället (utan fikastopp denna gång!) sedan bort till Col d Femenia som vi gasade på utför, sedan lite tempoställning och lagtempo bort till Port d Pollenca för att vrida ur det sista ur trasan. Landade på hotellet sju timmar och 40 minuter efter vi lämnat det, med 6 timmar aktivt på klockan, 148 kilometer och strax över 2500 höjdmeter. Även ikväll är man lagom mosig..