Planen för dagen var att äta frukost, sedan dra ut och hoja igen. Vi ville köra intervaller och även komma bort till byn Lythadontas där en av tävlingarna kommer att utgå ifrån. Efter en rejäl frukost med horribelt dåligt kaffe begav vi oss iväg samma väg som gårdagen, grusvägar bort mot byn Vavla där vi efter ca 9km kom ut på den asfaltsväg som går igenom Vavla och mot Kato Drys och Kato Lefkara. I den asfaltsbacken drog vi av dagens första treminutare, som gjorde fruktansvärt ont i benen. Isak grillade på och jag hängde på.
Väl i Vavla svängde vi höger och ner i en dal där sedan stigningen upp genom Kato Drys till Kato Lefkara började. I början av den stigningen brände vi av andra treminutaren, även den gjorde fruktansvärt ont med det var motvind så det gick för långsamt för att det skulle bränna på samma sätt. Vi fortsatte lugnt upp ca 20 minuter till tills vi kom fram till Kato Lefkara, där hade vi igår hittat ett segment på ca 3min (901meter, 10,1%snittlutning) där vi hade chansen för KOM. Denna intervall stack Isak iväg hårdare från start så släppte iväg han direkt. Sedan kroknade han efter ett par hundra meter och vi låg mer eller mindre med konstant mellanrum resten av vägen upp. Jag tog KOM:et som även Isak övertog med 8 sekunder när han laddade upp på strava... Men CRT 1:a och 2:a på det segmentet iallafall är inte fy skam!
Passerade genom Pano Lefkara där de flesta tävlingarna äger rum, dit vi även åkte igår. Fortsatte ner samma serpentinväg som gårdagen men istället för att köra mot Skarniou redan då började vi klättra mot Lythadontas. En lång klättring blev det och vi drog av en till intervall. Efter halva backen såg jag på Garmin att det gick en grusväg därifrån hela vägen till byn, så vi svängde in på den och brände av ännu en till intervall. Nu började krafterna tryta och Isak fick ett antal meter mellan oss, den bergsgnetaren med kaninpuls. Solen brände på ordentligt mot bergsväggen och man kände hur ens blekfeta skandinaviska kropp reflekterades i solen.
I grusbacken hann vi med 2 st treminutare innan vi var uppe på en topp och tog ett antal bilder. Vi skulle sedan fortsätta ännu längre upp, men backen blev alldeles för brant och för lös för att få fäste och att gå upp var inget roligt alternativ. Så vi svängde ner hela vägen till asfaltsvägen igen och drog av två till treminutare på vägen upp till toppen. Sedan en skön utförslöpa till Lythadontas där en fruktansvärt äcklig kopp kaffe väntade på ett café. Träffa även på ett par danskar i byn.
Svängde vidare genom Delikipos mot Kornos där det var rejäl motvind. Som tur var för Isak var väl jag så stark och snäll så jag låg framför och tryckte watt som andra bara drömmer om. Skämt åsido, det var skönt att komma till Kornos och köra lite grus igen, utan vinden i ansiktet. Från Kornos hela vägen till Skarniou var det brutalt fina grusvägar som gjorde passet komplett. Förmodligen de finaste grusvägarna jag någonsin kört, med undantag för grusvägen mellan Hallstagropen och Gesala hemma i Ransta.
Väl i Skarniou körde vi igenom Åsnefarmen igen och sedan i princip samma väg hem till Tochni och lägenheten som igår. 8 stycken 3 minutersintervaller inklämda i 4:13h, 83,5km och över 2100 höjdmeter tog ut sin rätt och jag tror både jag och Isak slumrade till lite i solstolen efteråt när vi låg och stekte framför den iskalla poolen.
