Tävlingsrapport: Stenbocksturen - 5:a

 Hej!

Inte ofta jag får äran att blogga om en helt ny tävling, och definitivt inte en helt ny deltävling i Långloppscupen! Jag har ju harvat runt i cupen ett antal år nu och kan väl de flesta stenar och bansträckningar som har använts senaste 7-8 åren. Men nu var det nytt och spännande! Jag gjorde det ännu mer spännande genom att inte reka någonting på banan dagen innan, utan det enda jag körde var den två kilometer långa startloopen innan start.

Anledningen till det var att jag känt mig trött och matt, lite hängig ett par dagar. Inget som påverkade vardagslivet men tillräckligt för att jag ville vila från träningen ett par dagar. Kom därför in i tävlingen med två vilodagar på nacken vilket nog aldrig hänt förut. Under uppvärmningen kändes det rent ut sagt röv. Andades som en valross bara vid medelhög intensitet. Kändes inte som en höjdare, men jag tänkte att jag skulle starta och köra på ett tag för att se hur kroppen svarade.

Start. Foto: Cykelkanalen.se

Starten gick kl. 11 och vi gasade på runt startloopen. Öppnade ganska försiktigt och var en bit ner, men kunde avancera fram där det krävdes mindre energi. Låg väl runt 10-12 när vi var klara med startloopen och kände mig tung. Casper gasade på ordentligt framme i tät och in på första stigen. Låg fortsatt en bit ner men hade inte ork att ta mig fram. Det blev mycket igångdrag, dels pga dålig positionering och dels då jag inte hade koll på vad som skulle komma, så jag höll ofta lite säkerhetsavstånd framåt. Efter drygt 8 kilometer kommer vi ut på en grusväg och det lugnar ned sig något. Börjar spinna ur benen lite och hoppades att det skulle börja kännas bättre snart. David meddelade att han skulle om till höger om mig, jag släpper förbi och han gör en dödsdömd attack på grusvägen som snabbt hämtas in. 

Efter 11 kilometer står teamet med dryck, vatten och is och det var dags att börja kyla ned sig lite. Isen jag startade med i nacken hade smält. Hann dock inte ta ny is där, men kunde hälla vatten över mig vilket kylde ned en aning. Direkt efter svängde vi in på en stig och farten trissades upp där framme när lokalkändisarna Edvin och Viktor hade taktpinnen. De fick med sig Wengan och Olars och bakom Olars blev det en liten lucka till Larsén på några sekunder ut på nästa grusväg. Vi körde kanske 200 meter på grusvägen innan vi vek av in på en stig igen. Tog mig förbi Richard och ville täppa luckan fram så fort som möjligt. Körde på rätt hårt uppför och kände att kroppen började svara. Framför ser jag att Olars börjar sacka efter de tre framför. Kommer ikapp Olars när han släppt dem och lyckas köra om och fortsätta jaga. Känner att jag får liten lucka bakåt och hade sjukt bra flyt på stigen. Känns som om jag närmar mig de tre där framme lite, men det är svårt att ta in tid på stigar där Edvin och Viktor kört hela sitt liv på. 

Startloop. Foto: Cykelkanalen.se

Kommer ut på en grusväg och har väl än 5-6 sekunder fram, vilket de lägger märke till och lägger i en växel till. Försökte fortsatt att gå ikapp en bit in på nästa stig, men märker att det tar mycket energi och de får en större lucka igen, så jag ger upp den ensamma jakten, kollar bak och ser ett gäng 10-15 sekunder bakom. Lugnar ned mig lite på stigen och kommer ut på nästa grusväg, där teamet stod och langade igen. Nu tog jag mer vatten och is, och väntade in gruppen bakom. Det var Casper, Olars och Filip Mård som hade kört ifrån övriga med en ganska stor marginal. Vi körde på, nu var det ett ganska långt grusvägsparti. Ingen av oss ville köra livet ur oss, och några kilometer senare kommer Larsén och Norén ikapp oss. Det var drygt 7 kilometer ihållande grusväg. 

När jag märkte att vi närmade oss en ny stig igen avancerade jag fram på vänstersidan, in mot en vänstersväng in på stigen. Richard kollar bak, ser att jag kommer och går själv ut till vänster och trycker ned mig i diket för att vara först in på stigen. Det hjälpte dock inte utan jag var före in ändå. Körde på lite för att han skulle få det extra jobbigt på hjul. Därefter var det ganska lättåkt på grusvägar/stig ett tag och såg ett tag att det var en grupp inte långt bakom oss. Vi vek av upp i en backe med massa sprängsten och där kördes det återigen på i gruppen. På toppen var det en ganska skarp högersväng in på en stig. Filip låg först och fick framhjulssläpp och la sig lite lätt i 5 km/h. Han sa "lol" och reste sig sedan. 

Vid varvning efter 33km. Från vänster: Richard Larsén, Anton Olars, undertecknad, Casper Johansson, Filip Mård (i rött) & Johan Norén. Foto: Cykelkanalen.se

Vi närmar oss varvning efter drygt 33 kilometer och får höra att vi är runt två minuter efter de tre längst fram. Märker också efter en hårnålskurva att gruppen bakom oss inte är mer än drygt 20-30 sekunder bakom. Vi gasar på uppför startbacken igen, tar en ny flaska sportdryck och sedan viker vi av in på stig. Jag kör på och får flow på stigen och det är riktigt roligt. Kommer snart ut vid Boxholm Säteri, en riktigt fin byggnad och omgivning. Härefter var det mycket grusväg en bit framåt, och solen stekte på fint. Vi hjälptes åt alla sec i gruppen, jag, Casper, Olars, Mård, Richard och Johan Norén.

Foto: Cykelkanalen.se

Efter drygt 44 kilometer så övergick grusvägarna mot stig, och där ville Richard vara först in. Jag la mig bakom honom och mös och återhämtade mig på efterföljande stig. Riktigt fin stig faktiskt. Kom snart ut längs Svartån igen och ytterligare en langning, efter ganska precis 50 kilometer. Där någonstans visste jag att dagens "spurtprisbacke" skulle vara och förberedde mig för den. När jag märkte att den närmade sig lade jag mig först in och körde på hårt, för att eventuellt hindra attacker från framförallt Richard och Johan, samt att jag skulle kunna ta hissen bak i klungan om det skulle bli hårdkörning. Jag körde på hårt uppför, och första halvan var rätt brant innan vi vek av lite vänster och det flackade av. Kastade en blick bakåt och såg till min förvåning att jag hade fått en lucka till alla andra. Jag fortsatte köra på hårt hela vägen upp och kände mig riktigt bra. Vek av höger in på en stig och fortsatte köra på. Märkte att de låg en 7-8 sekunder bakom mig på stigen.

Ut på nästa grusväg kikade jag över axeln och såg bara fyra av fem. Bestämde mig för att inte vänta in utan köra på, tänkte att de måste ha släppt av en anledning. Efter någon minut märker jag att Johan Norén bryggar ikapp mig själv, och vi hjälps åt framåt. Han drar på hårt på grusvägen och släpper sedan om mig när vi går in på stig. Jag är lite bättre på stigar än vad Johan är och han släpper några meter. Känner dock att det fortfarande är drygt 12-13 kilometer kvar och visste inte riktigt hur mycket av det som är stig och hur mycket som är grus, så väntar in igen och vi hjälps åt framåt. 

Vid 58 kilometersmärket viker vi av en grusväg och in på en stig. Jag gasar på och får ytterligare lucka. Tänker att nu får det bära eller brista och fortsätter öka på stigen. Kommer ut med 7-8 sekunders lucka ut på en grusväg men fortsätter bomba på ett antal sekunder framför Johan. Grusvägen var drygt 1,5 kilometer och det är svårt att hålla undan för Johan i de partierna, han är otroligt stark och det är inte konstigt att han får köra VM i både Gravel och E-cykling här inom kort. Men jag har fortfarande några sekunder när jag viker höger in på en flowig stig. Det märks att vi är tillbaka nära Boxholm nu, då vi kör precis bakom ett villaområde där någon står ute på gräsmattan och grillar. Grilldoften var god men hade inte tid att stanna. 

Vek höger av stigen och körde nu asfalt som tog oss över Svartån och tillbaka mot tävlingsområdet. När man vek av asfalten och tog backen upp mot tävlingsområdet igen så tänkte jag att nu kör jag det sista. Kom upp, och hade fortfarande några sekunder. Ser dock först då att det är en trekilometers skylt kvar till mål, och alltså ytterligare en sväng runt skidstadion. Var beredd på att vika in mot mål. Det var samma stig som efter startloopen upp, och nu var jag rejält trött efter att ha tömt det sista i backen upp mot skidstadion. Johan kom ikapp och lyckades köra om. Jag orkade inte gå med men var inte många sekunder efter honom uppe på toppen, men han hade en växel till över krönet och försvann. 

Ett par kilometer innan mål, när Johan ställt av mig. Foto: Cykelkanalen.se

Sista två kilometerna var lätt utför och in på skidstadion/tävlingsområdet igen kom jag ikapp ett gäng motionärer. Körde om och var riktigt nära att köra fel och ut på en loop till innan jag i sista sekund såg skylten mot mål till höger. Vejde åt höger och kunde sedan köra sista hårnålskurvan in på upploppet och var 9 sekunder bakom Johan i mål på en femteplats. 

Foto: Cykelkanalen.se

Jag ska inte ljuga och säga att jag är missnöjd med femteplatsen, det är jag inte med tanke på hur jag känt mig inför, och hur min inställning var. Det jag är missnöjd över är att jag tillät mig att sätta mig i den situationen att jag inte ens kunde få en chans att vara med och slåss om topp 3. Hade inte ben och kropp för att sätta mig i bättre positioner i början av loppet och då får man lida sviterna av det senare, tyvärr. 

Foto: Cykelkanalen.se

Med denna femteplats, och att Casper blir 6:a lyckas han hålla undan femteplatsen i totalen med två ynka poäng, medan jag klättrar förbi Hugo upp på sjätteplatsen totalt efter att ha missat både Lida Loop och Ränneslättsturen. Det är jag nöjd med. 

5:a på Billingeracet, bottennapp och 9:a på Mörksuggan, 2:a Engelbrektsturen, 6:a Bockstensturen och 5:a Stenbocksturen är ändå en rätt stabil säsong. 

Pallen Stenbocksturen. Från vänster: Johan Norén, Viktor Lindqvist, Edvin Elofsson, Matthias Wengelin, undertecknad. Foto: Cykelkanalen.se

Resultat Stenbocksturen:

Slutställning totala Långloppscupen

Totala Långloppscupen 2024. Lite felräknat och fel personer på fel platser. Hugo Porath blir 7:a, inte Richard Larsén. Casper Johansson och jag ska byta plats, då jag är 6:a och han 5:a. Övriga korrekt. Foto: Cykelkanalen.se

Strava:

Tävlingsrapport: Bockstensturen / Långlopps-SM

 Hej!

Nu är ett av årets mål avbockat, långlopps-SM tillika Bockstensturen nere i Varbergs fina bokskogar. Ville verkligen ta lite revansch från förra året, där jag inte riktigt var tillfreds med prestationen. Här kan ni läsa fjolårets tävlingsrapport. Hade haft en strulig månad inför förra året, och i år har det sett bättre ut. Har dock varit otroligt stressande egentligen hela augusti, och jag har tvingats dra ned ordentligt på träningsvolymen. Har även behövt avbryta vissa träningspass då jag känt mig på tok för trött för att kunna genomföra något bra. 

Har dock försökt bibehålla det mesta jag kan genom att köra ett lite längre värmeträningsblock, vilket jag tycker funkade oväntat bra.

Nåväl, vi åkte ned till Varberg/Åkulla tidigt fredag morgon för att hinna ned för att köra en sväng på banan för att väcka benen lite, samt träffa en av teamets sponsorer Tripoint som kom och visade en del nya glasögonmodeller de hade på gång som verkar riktigt grymt! Tyckte att jag kände mig oväntat pigg och fräsch på väckningspasset vilket var lite överraskande, men glädjande. Vi bodde hela teamet på Åkulla Outdoor Resort precis vid tävlingsområdet vilket var perfekt. Vaknade av mig själv strax före 07, slapp stressa då starten inte var förrän kl. 11. Hade föredragit att starta redan 09 alternativt kl. 10, då inget hände innan, det är hyfsat lång tävlingstid och många har långa resor hem. Det hade varit bra att kunna komma hemåt ett par timmar tidigare. Men inget att göra åt nu.

Gjorde mig klar och stack ut och rullade lite runt kl. 10, värmde upp och snackade skit med Casper och Hugo. Åkte in mot start 10:40 och stod och väntade. 

Foto: Cykelkanalen.se

Starten gick och vi körde bakom följebilen runt startloopen på drygt 2 kilometer. Höll mig kall och ganska långt fram utan att stressa. När masterbilen släppte ut på asfalten tog sig folk framåt på kanterna och jag kom bak lite i klungan i mitten. Kunde dock ta mig fram hyfsat igen, när vi vek in på grusvägen och utför innan första backen där jag var övertygad om att det skulle gå plattan i mattan. Kom in i backen som runt 10-12a och kunde ta mig upp lite inledningsvis ute till höger. Stod och tryckte på och väntade på laktatsmällen men den kom aldrig. Tog mig hela vägen fram och la mig på hjul på Axel. Satte mig ner och fortsatte veva utan att känna speciellt mycket. Egentligen hela vägen upp för första backen kändes det sjukt lätt trots strax över 500w i 2,5 minut. Det lugnade dock ned sig efter backen och det var väldigt samlat ner mot Kalvsjön och Skärbäcks naturreservat. Försökte hålla mig långt framme. Efter drygt 12 km kom vi ut på en bredare grusväg, passade på att ta en gel och klunk sportdryck och det var ingen som riktigt ville ta taktpinnen. Richard Larsén attackerade och fick några sekunder till övriga men det hämtade vi in ganska snart. Det blev lite positionskrig in på nästa stig och jag la mig på hjul på André Eriksson. Han råkade dock gå på hjul på någon framför och vi båda hindras av det och tappar fart och momentum. Kommer iväg lite längre bak och det spricker upp lite framför oss. Kände att det var en kritisk del av banan och tog en lång, hård förning för att ta oss ikapp igen. Fick tillslut lite hjälp att ta sista meterna av André och vi är ikapp igen in på nästa stig, vilket var skönt. 

Det lugnade ned sig lite igen inför första langningsstället vid Dagsås efter drygt 19km. Tog lig upp lite, fick en ny flaska sportdryck och en strumpa med is att lägga i nacken då kärntemperaturen börjat stiga lite för högt upp. Låg ute långt åt höger och Viktor Lindqvist försökte ta sig förbi mig till höger ute i gräset, men stötte i hans styre i mitt lår och han råkade gå omkull och dra med sig Anton Olars ned i fallet. Tyvärr tråkigt, men de lyckades ansluta igen lite senare. 

Vi kom till langningen vid Nackestugan men då vi redan tagit vår langning så var det lugnt. Det lugnade ned sig lite i gruppen, samtidigt som den värsta hetsen och positionskrigandet avtagit. Det gick avvaktande ett tag fram till en skarp vänstersväng, sedan uppför en hård backe på gräs-underlag. Där kördes det på ordentligt och här fick jag bita i ordentligt för att gå med, och samtidigt sållades det ut folk bakom som inte orkade följa. 560w i 1:24min räckte för att gå med. 

Det kändes fortfarande oförskämt bra och jag började känna mig mer och mer självsäker på mig själv. Det hade dock "bara" gått ca 25 kilometer och det var långt kvar till mål. Nu var vi bara sju stycken kvar i tätgruppen. Jag, Matthias Wengelin, André Eriksson, Richard Larsén, Micke Tjulander, Axel Lindh och Edvin Elofsson. Den senaste milen hade jag märkt av att Edvin hade det lite tufft bitvis, släppte luckor och återanslöt igen titt som tätt. Samtidigt hade även Larsén och Tjulander behövt åka lite jo-jo bakåt ibland, speciellt i skogspartier, så jag tänkte att de också började mattas av en del.  Vi närmade oss langningsstationen vid Korndals gård efter runt 40 kilometer, och Edvin behövde återigen täppa en mindre lucka fram till oss efter gården. Vi körde upp och längs ett par åkerskanter och sedan in i skogen igen en bit. Där var det väldigt nymarkerad stig, eventuellt ingen stig alls. Frågade André lite skämtsamt om detta var den sektion av banan han hade haft ansvar för. Det var det inte. 

Vi kom ut från skogspartiet och vidare till nästa ställe, där många, inklusive vi hade langning. I vår grupp var det bara jag och Edvin som hade langning där, och direkt började det köras stenhårda attacker när vi skulle ta våra flaskor. Både jag och Edvin distanserades med 20-30 meter och fick bränna ett par tändstickor på att komma ikapp. Väl ikapp, rätt sammanbiten tryckte jag ned strumpan med is jag fortfarande hade i handen ner i nacken för att kyla ned. Det blev ytterligare någon attack längre upp i samma backe men vi var samlade. När backen vek av från asfalt till grusväg höjdes tempot rejält och Edvin tvingades ge sig. Jag själv var på håret och distanserades igen med ett tiotal meter men lyckades återansluta igen när vi kom in i skogen på stigar. 

Nu började jag dock känna mig lite rökt, mest på grund av de tändskickor jag tvingats bränna på kort tid. Det var inte lång återhämtning innan nästa längre backe, toppen innan Valasjön. Där var tempot högt men stadigt vilket var fördelaktigt för min del. Nu var vi inne i slutskedet på den första, långa loopen som mäter runt 60 kilometer. Fick lång återhämtning i nedförsbacken ned mot Valasjön och när vi körde tillbaka åt andra hållet än vad vi gjorde direkt efter masterstarten. Vek ned höger mot sjön, och här var det en nygjord stig, man körde inte längre över gräsmattan nere vid sjön utan en ny stig ovanför hela fastigheten. Rätt tungcyklat men det var okej. Det gick hårt igen upp till asfaltsvägen och i backen efteråt. Nu var jag sist i klungan och kämpade för att gå med. Det kördes hårt längst fram, och samtidigt som jag behövde släppa gled Matthias, Axel och André ifrån Richard och Micke också, så det blev två trion. 

Foto: Cykelkanalen.se

Vi kom till varvningen i Åkulla efter 60 kilometer och varvade 13-14 sekunder bakom trion i tät. Hade en vag förhoppning att Richard och Micke skulle klara av att sy ihop säcken igen, men de försvann mer meter för meter. Tog langning igen strax efter Åkulla och tappade i och med det ett par tre sekunder på Richard och Micke. Körde ikapp igen och kunde ligga på hjul på banvallen bort ett tag. Men sedan vek vi in på en brant jävla stig från banvallen upp mot bilvägen, och när Micke ställde sig upp och tryckte på där viftade jag vit flagg. Alla hårdkörningar och luck-täppningar hade gjort sitt trots att jag känt mig odödlig tidigare. 

Kom upp på vägen drygt 10 sekunder efter Micke och Richard och kände att så fort det var platt eller mer lättåkt hade jag fortfarande rätt bra tryck. Lyckades hålla avståndet fram till dem konstant ett tag, men när det vek av utför med ett par grussvängar så kunde jag täppa luckan igen. Det var dock inte långvarigt utan släppte igen i nästa backe, för att sedan inte orka ansluta igen. Lite frustrerande att ligga 50 meter bakom på grusvägarna utan att kunna gå ikapp för att få hjälp. När vi kom ut på banvallen igen såg jag hur Richard kollade bak, såg att jag inte orkat ansluta igen och sedan ställa sig upp och öka farten. Nu var jag själv efter 65 kilometer utan att veta hur långt det var bak till Edvin eller någon annan. Det var bara att borra ned huvudet och ta i där det behövdes, annars ligga på rätt sida min egen gräns för att minimera skadorna. 

När jag kom tillbaka till Åkulla efter varvning 75 kilometer och skulle ut på sista loopen, ropades det att jag hade minuten upp till Micke och Richard. Körde på ut på sista loopen som egentligen kan summeras med lite stig och ett par riktigt dryga backar. Inledningsvis väldigt fina och roliga stigar som sedan övergick till ett par riktigt bedrövliga lerhål. Fula ord sades där så det var tur jag var ensam. Tog mig tillslut igenom eländet och fortsatte vidare mot näst sista, otroligt dryga backe. Väldigt omotiverande att köra ensam upp, det gick oroväckande långsamt och det började även dra lite i insida lår. Ignorerade krampkännigarna som försvann någon minut senare. 

Tittade mig oroligt över axeln hela vägen upp, och när jag inte såg någon kunde jag pusta ut. Nu kändes det som om det var rätt svårt om någon skulle kunna ta sig ikapp. Nu var det bara en backe kvar, som de förlängt sedan förra året genom att lägga till en stig i inledningen av backen. Stig, grusväg med sprängsten och sedan stig igen, innan man var uppe på toppen. Tog mig vinglandes upp och körde de sista kilometerna in mot mål. Började passera folk som förmodligen körde BST30, alla var väldigt trevliga och hejade på, vilket var välbehövligt. 

Tog mig in sista kilometern mot mål i de byggda MTB-stigarna runt Åkulla. I mål som 6:a på tiden 3:29:07, dryga 5 minuter efter Wengan som vann och två minuter bakom Micke på fjärdeplats. Tappade bara en minut till på Micke den sista loopen vilket jag tar som ett gott tecken, men tanke på hur långsamt jag upplevde att jag körde.

Foto: Cykelkanalen.se

Jag måste ändå säga att jag är nöjd och tillfreds med prestationen på loppet. Det var hård konkurrens, stenhård bana och trots bra yttre förhållanden kunde jag inte genomföra loppet bättre, tror jag. 6:a är bra även om jag hoppats och trott på någon bättre placering. Men viktiga UCI-poäng till kommande VM och världscup åtminstone. 

Alla resultat hittar ni här:

Strava: