fredag 29 mars 2024

Status inför årets Långloppscup

 Hej, och glad påsk!

Det är redan nästan april vilket jag anser är helt galet. Det var inte längesedan man utförde höstaktiviteter och vinteraktiviteter. Vinteraktiviteter var dock inte länge sedan, då det snöade här uppe i Falun bara förra veckan och det var då dubbdäcken och skärmarna åkte av. 

Vintern har dock varit helt fantastisk, med snö konstant från november månad utan att töa bort någon gång. Sådant underlättar psyket en hel del och kanske även det är en bidragande orsak till att det känns som om vintern har gått fort. 

Fort har det gått, men inte helt smärtfritt. Jag drog igång vinterperioden på en högre nivå än tidigare och var väldigt motiverad till att verkligen göra jobbet med plusmeny. Men redan i slutet av november fick jag lite förkylningssymptom. Lite rosslig i halsen ett dygn ungefär, följt av 4-5 dagar snuva. Det var inte så farligt, och efter några lugnare dagar började jag träna på som vanligt. Ett par veckor senare körde jag SM i bana, i Velodromen här i Falun. Det gick bra, var jäkligt hårt men roligt. Det hela avslutades med 4000 meter individuellt som jag utförde väldigt bra, med jämn och fin pacing. Gick i mål med laktat upp över öronen och med lätt illamående, efter en maximal insats över drygt 5 minuter. 

Jag tog med mig ett silver från 1000 meter från mästerskapet vilket jag är nöjd med. Ett tag efter målgång kände jag mig fortsatt illamående men tänkte att det bara var bikarbonatet som spökade lite. Någon timme senare kom vi hem, och jag sprang in i badrummet och spydde. Försökte dricka vatten men det kom upp direkt. Började få feber och sedan även lite tryck över bröstet. Jag började bli orolig men tänkte att det skulle lägga sig ned om jag bara fick lägga mig i soffan och slappna av. Allt jag försökte få i mig på upp igen och jag började även få domningar i händer och fötter, som spred sig till ben, armar och ansikte. Det här var inte bra. Speciellt inte trycket över bröstet. 

Fick åka in till akuten där de tog hand om mig direkt och gav mig morfin för att lugna ned mig. Hade drabbats av någon typ av panikångestattack ute i väntrummet. De tog tester på mig, EKG, blodprover och röntgade hjärtat två gånger. Fick ligga inne på hjärtavdelningen på Falu Lasarett ett dygn för att de ville följa EKG och göra uppföljningstester dagen efter.

De hittande inget fel på hjärtat men de såg att jag nyligen hade haft Covid-19 som fortfarande var kvar lite i kroppen. Förmodligen från när jag var lite krasslig ett par veckor tidigare. Det var ett skönt besked, men jag behövde nu ta det lugnt i en dryg månad innan jag fick börja träna successivt igen. Det var en jobbig period att behöva vara stilla en månad, och nästan ännu jobbigare att se hur mycket kapacitet som förlorats när jag fick börja träna igen. Hög puls konstant och låga effektsiffror... Ingen bra kombination :-)

Sedan årsskiftet har träningen gått väldigt bra framåt, jag känner inte av någonting i bröstet och det är inte längre något jag tänker på. Det gjorde jag konstant veckorna jag fick börja träna igen, rädd att det skulle komma tillbaka. Men det har det som sagt inte gjort.

Det bästa med att bo i Falun är variationen av träning som kan utföras på ett och samma ställe. Min träning består främst av cykling ute, men när temperaturen går ned mot -22 eller kallare blir cykelturerna inte så långa. Då blir det velodrom, gym, wattbike eller trainer, längdskidor, långfärdsskridskor eller löpning. 


Det har hunnits med en hel del träning i år och i januari hade vi i Team Vostroblock Evolite Cycling en teamsamling uppe hos oss i Falun där vi snackade och hängde, tränade och cyklade velodrom. Riktigt trevligt att få lära känna våra tre nya cyklister Oliver Vesterlund, Carl Pettersson och André Czarnecki. Det blir en spännande långloppssäsong från oss i ECC!


Jag har även hunnit med en sväng för lite MTB-cykling på Mallorca under februari/mars. Riktigt härligt att cykla MTB igen och jag vill nästan påpeka att öarnas ö är bättre för MTB än för landsväg. 



Vad händer för mig i år då?
Likt förra året kommer mitt största fokus vara på långloppen. Min ambition är att köra de tre Marathon världscuper som går, Nove Mesto (Tjeckien) den 26/5 vilket tyvärr krockar med Lida Loop. Sedan i Haute Savoie (Megéve) i Frankrike den 28/6 vilket tyvärr krockar med Ränneslättsturen. Sista deltävlingen går av stapeln i Lake Placid, USA i slutet av september. Det blir en lång och dyr historia men förhoppningsvis en resa berikad med minnen och erfarenheter som väger tyngre.
Detta innebär ju att jag missar två av deltävlingarna i Långloppscupen och det blir därmed väldigt svårt för mig personligen att försvara min andraplats i totalen, eller förbättra den. 
Det blir även en hel del XCO-lopp i SWE-CUP där det passar in i programmet. Även andra lopp som Cykelvasan är inplanerat. 

Nu är det en dryg månad kvar till första deltävlingen i Långloppscupen, Billingeracet i Skövde! Det blir otroligt roligt och spännande att köra igång ordentligt igen. Jag hoppas vi ses i Skövde, kom gärna fram och säg hej i vårt lila Vostroblock Evolite-tält vid startområdet :-)


fredag 23 februari 2024

Aktiv VS passiv värmeträning

 Hej!

Den senaste tiden har värmeträning som koncept blommat ut ordentligt från att ha varit en liten bubblare senaste åren. Nu när värme har blivit mer och mer anammat i stugorna hemma börjar fler och fler frågor dyka upp. En av de frågor jag oftast fått senaste månaderna är att om man "måste" träna i värme eller om det räcker med att vistas i en varm miljö (bastu/bubbelpool/Gran Canaria). Där är svaret det beror på.

I detta korta inlägg tänkte jag reda ut lite kring detta.

Vad är passiv värmeträning?
Passiv värmeträning är i grova drag när man vistas i varma klimat och får på grund av miljön en ökad kroppstemperatur och ökad svettning. I en bastu kommer värmen utifrån och kroppen har inte en konflikt med sig själv där den velar mellan att skicka blod till arbetande muskler eller till huden för att kyla ned kroppen. I bastun kan kroppen gå all in med blodskickandet till huden. Ni märker när detta händer om ni sitter i bastun ett tag och pulsen börjar stiga och ni börjar andas lite mer ansträngande än vanligt. 

I bubbelbad är det dock svårare att veta att kroppen kämpar hårt med att försöka hålla nere kroppstemperaturen. Varmt vatten med direktkontakt mot huden är ett mer intensivt typ av stimuli och det är mer problematiskt för kroppen att självkyla sig själv. Man märker inte att man svettas. Svett är det mest grundläggande sätt att kyla ned kroppen och det går inte om man ligger i bubbelbad. Så ta det försiktigt med bubbelbadandet om ni gör det i syfte att öka värmeträningsstimuli.

Vad är aktiv värmeträning?
Om passiv värmeträning innebär att man genom en yttre miljö får en adaption av värmeträning innebär aktiv värmeträning snarare att man själv genererar värme genom ökat arbete. Om du vevar runt pedalerna i en timme på 200 watt måste kroppen invändigt generera 4x arbete bara för att kroppens verkningsgrad är såpass "dålig". 200 watt i pedalena innebär att du måste generera 1000 watt invärtes och runt 75-80% av all energi går ut i etern som värme. Talar man i bilspråk så är 20-25% effektivitet OTROLIGT dåligt. När det kommer till cykling är det trots allt väldigt energieffektivt, jämfört med exempelvis löpning eller längdskidor. 

Aktiv värmeträning

Stimulansen av värmeträningen överlag är väldigt komplex att förstå, men kallas på engelska för "Heat Strain". Vi kan väl kalla det för "Värmebelastning" på svenska även om jag inte är helt nöjd med den raka översättningen. Värmebelastning (heat strain) menar jag numera är en viktigare parameter att ha koll på än kärntemperatur vid värmeträningsblock. Kärntemperatur är bara en del av den belastning som sker invärtes. De andra delarna är skinntemperatur och puls. T.ex:

⬆Puls + ⬆kärntemperatur + ⬆skinntemperatur 
= HÖG heat strain (Optimal värmeträning t.ex. cykel med mycket kläder på trainer)

⬆Puls + ⬆kärntemperatur + ⬇skinntemperatur 
= MELLAN heat strain (OK värmeträning t.ex. intervaller ute i varmt klimat där fartvind kyler ned skinnet)

⬇Puls + ⬆kärntemperatur + ⬆skinntemperatur
= MELLAN heat strain (OK värmeträning t.ex. PASSIV VÄRMETRÄNING)

⬆Puls + ⬇kärntemperatur + ⬇skinntemperatur
= INGEN heat strain (Ingen värmeträning, vanlig träning)

⬇Puls + ⬆kärntemperatur + ⬇skinntemperatur
= INGEN heat strain (Ingen värmeträning, feber och sjuk)

Som ni ser ovan så är det optimala för att få en "Hög" heat strain/värmebelastning att träna i värme. Men som ni redan vet så är *för* hög värmebelastning negativt, därför kombinerar man AKTIV värmeträning och PASSIV värmeträning för att få en bra balans där emellan. 

Bara passiv värmeträning kommer förmodligen ge dig lite effekt, men när man ändå ska lägga ned tiden på att genomföra värmeträning är det ingen rekommendation att bara basta dagligen i 5-15 dagar.


Kärntemperatur (grön) och Heat Strain (orange)

Kommentera gärna eller skicka ett mail till erik.akesson@toppfysik.nu om du har frågor och funderingar kring ämnet.


söndag 3 december 2023

Topp 5 mest minnesvärda tävlingarna 2023 - 5

 Hej!

Tänkte här i december återge mina fem mest minnesvärda tävlingar från 2023.

På femte plats har vi... XCM World Cup Nove Mesto Na Morave!

Foto: Tilde Hammarström
Världscupen i Nove Mesto är en bra och minnesvärd tävling från maj 2023. Det var den första världscupen sedan de ändrat om strukturen och organisationen bakom världscuperna. Det var ett mycket större arrangemang och en mycket större bredd på toppen som körde. Drygt 130 startande och nästan alla av världens 100 bästa var där. Såhär i efterhand gjorde jag en rätt bra prestation trots att jag under och efter loppet inte var så nöjd. Mina förväntningar var högre än vad jag levererade, då de världscuper jag körde 2022 rent resultatmässigt gått bättre, men med mindre bredd på toppen av åkarna. 

Tävlingen är extra minnesvärd då den gick tillsammans med "vanliga" världscupen i XCC och XCO och jag hade många av mina vänner som körde där. 


Här kan ni läsa hela min tävlingsrapport från Nove Mesto. 


Här är min fil från Strava:


Tack för att du läste!

Följ mig på Strava
Följ mig på instagram 
Följ mig på Twitter/X

onsdag 29 november 2023

Förändras syreupptaget under ett standardiserat värmepass?

 Goddag!

Förra veckan fick jag ett tillfälle att besöka LIVI, för att köra ett av mina vanliga värmeträningspass. Under passet skulle jag b.la mäta syreupptaget och se om VO2-förbrukningen följer den pulsdrift som sker vid ökad kärntemperatur, eller om syreupptaget följer effektutvecklingen.

Passets upplägg var mitt vanliga 60 minuters-pass men med konstant effektutveckling, vilket innebar att jag inte sänkte intensiteten för att hålla pulsen konstant, utan jag skulle låta pulsen drifta uppåt hela tiden. En till skillnad var ju givetvis att jag körde med syreupptagsmask över ansiktet och inte hade möjlighet att dricka någonting under passet. Annars brukar jag sikta på upp till 500ml per timme. Masken över ansiktet är även den tät och nästan heltäckande, vilket även det isolerar värme och bidrog till en något högre sessionRPE än vanligt.

Upplägget såg ut som följande:

Effekt:

- 10 minuter uppvärmning z2 (215 w)
- 5 minuter z4 (350 w)
- 45 minuter z2 (215 w)

Effektutveckling Garmin Vector 3-pedaler


Klädseln skiljde sig inte heller något från vad jag brukar köra. Ullstrumpor och landsvägsskor. Korta bibs, en regnjacka och sedan CORE-dräkten med luva. 

Kärntemperatur

Kärntemperaturen vid start var 37,33°C. Under de första 10 minuterna på 215w minskade kärntemperaturen något (37,25°C) för att sedan stiga upp till 37,35°C igen. Under tröskelintensiteten började kärntemperaturen stiga snabbt och sedan gradvis fortsätta stiga under passet. Detta visar mig att en lite hårdare intensiv ansträngning i början av ett värmeträningspass är viktigt för att få kärntemperaturen att börja accelerera ordentligt. Efter 26 minuter passerade kärntemperaturen 38,30°C vilket är den nedre gränsen, golvet, för min individuella värmeträningszon.

Här är grafen för kärntemperatur på Garmin Connect.

Samma graf som ovan men från CORE Body Temps app. 


Kärntemperaturen fortsatte stiga under resten av passet och noterade 38,93°C i max, vilket var perfekt då det är vid 39°C övre gränsen, taket, för min värmeträningszon ligger. Ur perspektivet kärntemperatur var passet nära optimalt, möjligtvis något för belastande enligt Heat Strain Index (6,55 max - se bild nedan). Jag fick 34 minuter "tid i värmezon" under själva cyklingen, och ytterligare dryga 15 minuter efteråt, när jag klivit av cykeln och innan jag klev in i duschen. Räknar in ca 50 minuter tid i zon för dagen. Topp!

Kärntemperatur (grön) & Heat Strain Index (orange)

Kärntemperatur (grön) & skinntemperatur (röd)


Puls
Pulsmässigt var passet något annorlunda än vanligt, då jag inte anpassade effektutvecklingen för att hålla pulsen konstant. Vi var ute efter en pulsdrift, då vi ville följa om syreupptaget följer puls/kärntemperatur eller effektutvecklingen (som är konstant). Vi ser att pulsen är rätt stabil första 10 minuterna, för att sedan stiga upp och notera en maxpuls på 170 bpm efter 5 minuter på 370 w. Sista 45 minuterna på 215 w driftar pulsen ordentligt. Pulsen går egentligen bara ner till runt 140 (73 % av maxpuls) efter tröskelintensiteten, och driftar upp närmare 160 bpm (83 % av maxpuls) på slutet av passet. 

Helst skulle jag vilja ligga kvar pulsmässigt <150 bpm, men med syftet av just detta pass var det bra att jag inte gjorde det.

Puls (grå) & kärntemperatur (grön). Data från Garmin Connect

Kärntemperatur (grön) & puls (röd)


Laktat

Vi tog även laktat kontinuerligt under passet. Vi tog stick i fingret vid minut 10, 15, 25, 50 och 60 för att följa det. 

Som synes på bilden till höger såg det ut som följande:

0-10 min (215w - 127 bpm): 1,1 mmol/l

10-15 min (350w - 162 bpm): 5,9 mmol/l

15-25 min (215w - 143 bpm): 1,7 mmol/l

25-50 min (215w - 150 bpm): 1,3 mmol/l

50-60 min (215w - 157 bpm): 1,6 mmol/l

Inga som helst konstigheter och här är det tydligt att laktat är sammanflätat med den lokala belastningen, (effektutvecklingen) snarare än den centrala belastningen (puls/kärntemperatur).

Syreupptag/VO2

Detta var ju själva anledningen till varför jag körde passet, att ta reda på om syreförbrukningen ökar när kroppstemperaturen ökar, eller om den är stabil tillsammans med effektutvecklingen. Det vi märkte var... Syreupptaget är konstant. Det var ingen skillnad på syreupptaget minut 8 eller minut 48. Syreförbrukningen och syreupptaget följer effektutvecklingen och inte puls/kärntemperatur. Det är bra! 

Lite data:
Minut 8 - 10: 3058 ml/l (Avg bpm: 132)

Minut 23 - 25: 2974 ml/l (Avg bpm: 144)

Minut 40 - 42: 3049 ml/l (Avg bpm: 152)

Minut 58 - 60: 3059 ml/l (Avg bpm: 158)

Syreupptaget över tid

Kommentera om du har några funderingar!