onsdag 8 november 2023

Att genomföra tester hemma - del 1

 Det är i början av november och nu i dagarna börjar vinterträningen/grundträningen dra igång för de flesta cyklister. Något som är vanligt för många är att göra någon form av test, för att få ett avstamp på träningen och att få se sitt utgångsläge inför vintern. I kommande inläggsserie kommer vi gå igenom vilka tester som är vanliga och ovanliga, vilka som är lätta och nödvändiga och vilka som är krångliga och inte lika nödvändiga för cyklister och andra konditionsidrottare att genomföra.

Vi kommer i detta första inlägg börja med att presentera de tester och testbatterier vi själva använder oss mycket av i vår verksamhet. Vi kan redan nu slå ett slag för att Toppfysik kan hjälpa dig med testprotokoll, bollplank och analys av testresultaten när du kör igång med testen. Efter första testtillfällena är man relativt självgående och kan utföra tester och tolka testresultaten själv. Testerna utför du själv hemma på trainern/testcykeln och det krävs ingen testledare på plats.

Det första testet handlar om critical power.

Critical Power (CP) har vi nyligen skrivit ett helt inlägg om men här fokuserar vi mer på hur man testar och får fram sin CP snarare än hur man tränar efter det eller vad det är. Vill man läsa mer om att träna efter critical power föreslår jag att läsa vårt inlägg om det. I det testprotokoll Toppfysik erbjuder är testtillfällena uppdelade på två olika dagar för att få ut bäst effekt av dig själv. Det man vill komma åt är tre till fyra olika effektsiffror inom tre till fyra olika tidsintervaller. Vid det första testtillfället genomför man två hårda intervaller. Först kör man 2-3 minuter allt vad man kan. Idén där är att du kör på en effekt du vet att du klarar av i 120 sekunder, för att sedan efter det öka effekten till utmattning inom 60 sekunder. Testet ska därför vara landa mellan 120 och 180 sekunder.
Efter en lite längre vila är det dags för del två av test ett. Upplägget är densamma men istället för att köra två-tre minuter ska du nu köra fem till sju minuter. Kör på den högsta effekt du klarar av i fem minuter och öka sedan successivt så du kör till utmattning inom 6-8 minuter. Sedan är första dagen klar. Nu har vi två datapunkter, den effektutveckling du klarar av i 2-3 minuter och den effektutveckling du klarar av i 6-8 minuter.

Dag två är det dags för nästa del av testupplägget. Efter en god natts sömn och bra återhämtningsmetoder är det dags att mentalt ställa in sig på lidande igen. Denna dag är det dags att köra öppna spjäll till förråden för kreatinfosfat inledningsvis. Här är det dags att genomföra tre maximala spurter a la 5-7 sekunder (eller ca 10 hela tramptag) med ordentlig vila mellan dessa spurter. Anledningen till varför vi vill att man genomför tre spurter är så man kan ta den spurt med bäst/högst effektutveckling. (Denna spurt kommer man även kunna använda till ett annat test som vi kommer ta upp senare i inläggsserien). Efter flera minuters vila är det dags för den sista delen av upplägget: 14 - 18 minuter all out. Här krävs en pacingstrategi där man gärna kör “hårt men kontrollerat” i drygt 7 minuter, sedan öka några watt andra halvan om man orkar. Efter 14 minuter fortsätter man att successivt öka effektutvecklingen så du når utmattning inom 18 minuter.

Det var det.

Där har du genomfört ditt critical power-test. Nu har vi datapunkter från 5 sekunder, 2-3 minuter, 6-8 minuter samt 14-18 minuter. Baserat på dessa datapunkter kan vi hjälpa dig att räkna fram din critical power, samt även din W’ (uttalas: watt prime). W’ är egentligen hur stort ditt “anaeroba” batteri är, mätt i kJ.

Toppfysik erbjuder testbatteri till dig, via b.la. .ZWO (till Zwift) eller .FIT (till Garmin/Wahoo etc). Efter genomförda tester erbjuder vi Bollplank där vi grundligt analyserar testerna och går igenom exempel på hur du kan träna efter din CP. Självklart kan vi även fortsätta via Personlig Coaching eller Personligt Program i samband med detta.

torsdag 2 november 2023

Podcast-debut i Prestera Mera

 Hej!

Förra veckan fick jag frågan att vara med och snacka lite i podden Prestera Mera by Umara. Jag tackade givetvis ja och hade väl mina föraningar att det skulle bli mycket prat om min praktiska erfarenhet av värmeträning.

Lyssna på avsnittet med mig här

Torsdagen den 26/10 spelades podden in och efter en inledning om min bakgrund och de kontinuerliga steg jag har tagit fram till (och under) årets säsong kom vi in på ämnet värmeträning. Det mesta vi pratade om handlade om hur ett typiskt värmeträningsblock är upplagt.

Prestera Mera

Prestera Mera By Umara är en Podcast som drivs av Umara, eller Simon och Tommy som både är grundare och äger Umara, men som sedan många år tillbaka även poddar under namnet Prestera Mera. Podden riktar sig mot idrottsnördar där de djupdyker i allt från kost, träning, forskningsstudier, intervjuer med experter och idrottare. Här kan ni läsa mer om Prestera Mera.

Vi kom som sagt in på ämnet värmeträning.

Mina tidigare inlägg om värme kan ni läsa här:

       Hur jag praktiskt använder mig av värmeträning

       - Protokoll för värmeträning 

       - Heat Training Protocol (på uppdrag av CORE Body Temp)

       - Hur ser ett typiskt värmeträningspass ut för mig?

        - Using CORE - High Core Temp During a Cool Race (på uppdrag av CORE Body Temp)

        - Kärntemperatur - Varför är det viktigt?


Det var riktigt roligt att gästa podden och göra Podcast-debut (kanske märktes på ljudet ibland...) men det är ett ämne jag brinner för (hehe) och är en stor förespråkare för. 

När vi kom in på ämnet siffror, och om jag mätt förändringar före/efter ett värmeträningsblock tog jag upp massa siffror- Effekt/puls/RPE osv. Testet jag beskrev var ett Träningtillståndstest som är ett väldigt enkelt och bra test att mäta sitt träningstillstånd.

Siffrorna jag tog upp i podden var dessa, från 2019 (de var de första jag fick fram).

2019-12-02 (Innan värmeblock):

Puls:                    Effekt:                RPE (CR100):            HRR:
119 bpm              199 w                 30                                  
157 bpm              322 w                 57
173 bpm              395 w                 86                            181 - 118

2019-12-16 (Efter värmeblock)

Puls:                    Effekt:                RPE (CR100):            HRR:
119 bpm              204 w                 25                                  
152 bpm              355 w                 52
173 bpm              433 w                 83                            180 - 119

Jag har lite nyare siffror än detta också såklart vilka kommer här:

2023-02-06 (Innan värmeblock):

Puls:                    Effekt:                RPE (CR100):            HRR:
118 bpm              230 w                 11                                  
156 bpm              360 w                 56
177 bpm              452 w                 88                            181 - 117

2023-02-14 (Efter värmeblock)

Puls:                    Effekt:                RPE (CR100):            HRR:
119 bpm              221 w                 12                                  
156 bpm              389 w                 45
176 bpm              470 w                 85                            179 - 116

Som ni ser är pulsen standardiserad på 60 %, 80 % och 90 % av HRmax (+- 4 bpm) medan effekten är den som skiljer sig åt.

Jag rekommenderar verkligen att köra Träningtillståndstest regelbundet för att följa sina framsteg men även hålla koll på sitt träningstillstånd. 

Man kan köpa ett testprotokoll för endast 29:- här: https://www.toppfysik.nu/webshop/traningstillstandstest 










fredag 27 oktober 2023

Vilken blir årets bästa Podcast-avsnitt? Ge tips!

 Hej!

I januari i år publicerade jag ett inlägg med, vad jag själv tycker, var 2022 års bästa podcast-avsnitt. Här kan ni läsa den listan. Avsnitten är inom området idrott, träning eller Sport Science. Det är allt från zon 2 träning, till mitokondrier och laktat. En väl värd lista att kika in på!

I samband med publiceringen av mina "Topp 10 Podcast-avsnitt 2022" skapade jag även en spellista på Spotify, som jag döpte till "Sport Science". Där lägger jag kontinuerligt in fler och fler avsnitt inom området. Här kan ni se den, och prenumerera gärna på den! Då kan jag se att den uppskattas av fler.


I år tänkte jag be er om hjälp. Har ni lyssnat på någon podd, specifikt inom träningslära osv, som ni kan dela med er av? Något specifikt avsnitt som ni verkligen uppskattade och tog många lärdomar ifrån?

Mina kriterier för min 2022-lista var:
- Jag hade lyssnat på avsnittet under året (men behöver nödvändigtvis inte vara släppt då)
- Jag har velat/behövt lyssna om på avsnittet minst två gånger.


Så, ge mig era bästa Podd-tips :-)

onsdag 18 oktober 2023

Fyra saker jag har ändrat inför/under säsongen 2023 - Nummer 1

NUMMER 1:

- Värmeträning

Jag kommer inleda detta inlägg med lite information kring vad värmeträning är, sedan komma in lite på hur jag använt det för att krydda min träning.

____________________________________________________________

Många av er vet förmodligen redan att jag är en gedigen användare av värmeträning, och har varit det i några år nu. Det finns ett antal fördelar med värmeträningar, och två saker man från start måste skilja på är: Värmeträning för prestationer i värme och värmeträning för att få prestationsfördelar. Det är det senare av dessa jag kommer fokusera på här. Den mest uppenbara prestationsfördelen med värmeträning är, rent förenklat, ökad blodvolym. Blod är en kritisk faktor vid prestation, då det är via blodet som syremolekyler tar sig till arbetande muskler, och det är genom blodet slaggprodukten koldioxid tar sig från musklerna och ut genom andningen. Andas in syre, andas ut koldioxid. Blodet transporterar detta. Desto mer blod, desto mer syre kan transporteras till musklerna vid högintensivt arbete, tänker ni. Det viktiga här är egentligen de röda blodkropparna, då det är dem som är transporten genom blodet till de arbetande musklerna. 

"Aha, så fler antal röda blodkroppar, desto mer syre blir tillgängligt till de arbetande musklerna!" tänker ni, "det låter lite som att bloddopa sig"

Skillnaden är att detta är en naturlig del av kroppens process. 

När kärntemperaturen höjs, svettas kroppen mer för att reglera en "normal" temperatur. Kroppen kräver mer blod ut till huden för att få en kylande effekt. För detta krävs energi. Energi som du hellre vill använda på andra saker, t.ex. till arbetande muskler, för att cykla snabbare. Med en mindre andel blodtillförsel till musklerna (blodet prioriterar att kyla ned huden hellre än att tillföra syre till muskler som arbetar mer än de behöver för ren överlevnad) kan mindre energi skapas i de arbetande musklerna och man trycker färre watt än man vill. 

Ju mer man svettas, desto mer vätska förlorar man. Blod är flytande, och innehåller därmed mycket vätska, eller blodplasma. För att reglera vätskeförlusten du får genom svettningar skapas mer blod, eller rättare sagt plasman i blodet. 

Man har visat att blodplasman ökar din hjärtminutvolym, d.vs. hur mycket blod som passerar hjärtat varje minut. MEN, säg att (hypotetiskt) i blodet så är 50 % blodplasma, och 50 % är röda blodkroppar. Om vi då får en 4-5 % ökning av blodplasma genom att ha kört värmeträning i ett par veckor innebär ju det att andelen röda blodkroppar, den "viktiga" (för prestation) delen av blodet blir lägre. Då borde väl en ökad blodplasma vara en prestationsnackdel? Vid en ökad blodplasma blir hematokriten lägre. Hematokriten är den mekanism som vill hålla homeostas i blodet (det som håller allting jämt i kroppen). Om blodplasman ökar snedfördelas hematokriten, då andelen röda blodkroppar blir lägre än andelen plasma. 

Men, eftersom att kroppen vill ha homeostas (jämnvikt), svarar den med att öka antalet röda blodkroppar för att matcha blodplasman. Det är här prestationsfördelen kommer! (https://corebodytemp.com/pages/heat-training-for-sporting-performance).

Ni kan höra norrmannen och forskaren Carsten Lundby prata om detta minut 1-8 i detta föredrag: (https://www.youtube.com/watch?v=ZlGi79YuRYA). När föredraget hölls (2017) var kritisk till om värmeträning funkar, då forskning visar båda sidor, men han och kollegor i Norge har hyfsat nyligen publicerat en studie som visar att värmeträning är en prestationsfördel: https://doi.org/10.1113/EP088544.

Kroppen har en mekanism som börjar öka mängden blodplasma när man når ca 38,5 grader (individuellt, då alla har olika grundtemperatur). Min vardagliga kärntemperatur ligger exempelvis på 36,7 grader. Ett normalt spann på 36-37,8 grader (1177 vårdguiden). När kroppen når, eller närmare sig ca 41 grader, börjar den stänga av mekanismer i kroppen som kräver energi, som egentligen krävs för att kyla ned kroppen. Så kallat värmeslag. Dit vill vi inte.

_____________________________________________________

I ett antal år har jag använt värmeträning i min träning och har tillsammans med Fredrik Ericsson experimenterat mycket i upplägg, belastning, klädsel, tid, tajming etc. Det mesta. Det har gjort att jag har lärt mig väldigt mycket, speciellt vart gränsen till för mycket går. Jag har dessa år registrerat data och följt min kärntemperatur med en CORE Body Temp, en liten sensor som man placerar på pulsbandet. Den registrerar livedata och skickar över informationen till min Garmin, så jag ser hur varm jag är, och om jag börjar trenda till att bli överhettad. 

Värmedräkten

Jag har också hittat min individuella "zon" för optimal värmeträning. På samma sätt som man gör ett ramptest för att lista ut (nåja) sin FTP, kan man använda ett "Heat Ramp Test" för att ta reda på sina zoner för värmeträning. Eller så gör man som jag, kör värmeträning i flera år och drar slutsatser av det. Men det är mycket mer tidskrävande. 

Inför året har jag ändrat lite i mitt tänk och upplägg kring värme. Tidigare har jag kört, märkt förbättringar, och fortsatt. Men inte så mycket mer än så. Nu är jag mycket mer strategisk i värmeträningen. Hur mycket? Hur länge? När? och kanske viktigast av allt, varför?

Hur mycket och hur länge?

Detta kan även det brytas ned till olika beståndsdelar. Hur mycket vadå?
Nu fokuserar jag på tid i "värmetränings-zonen", som för mig är 38,5°C till 39,2°C.  Hur mycket tid som spenderas i zonen:
- Varje träningspass
- Varje värmeträningspass
- Varje värmeträningsblock

Ett typiskt värmeträningsblock under tävlingssäsong (när det inte är tävlingshelg) ser ut ungefär såhär:

DAG 1: Normal träning ute + 30-40 min bastu

DAG 2: Normal träning ute + 1 timme Zon 2 värmeträning inne på trainern med värmedräkten 

DAG 3: Normal träning inne + 30-40 min bastu

DAG 4: Normal träning ute + 30-40 min bastu

DAG 5: Normal träning inne + 1 timme Zon 2 värmeträning inne på trainern med värmedräkten 

DAG 6: Vilodag + bastu 

DAG 7: Distans ute + bastu 

DAG 8: Normal träning inne + 1 timme Zon 2 värmeträning inne på trainern med värmedräkten 

DAG 9: Normal träning ute + 1 timme Zon 2 värmeträning inne på trainern med värmedräkten 

DAG 10: Normal träning ute + 30-40 min bastu


Grå: HR, Rosa: Power Output, Grön: Core Body Temp

I grafen ovan ser ni ett typiskt värmepass som jag utför inomhus på trainern. 
Som ni kan se börjar kärntemperaturen öka i samband med min 5-minuters tröskel i början av passet. Sedan fortsätter jag att trampa i zon 2 medan kärntemperaturen fortsätter öka. När den börjar komma upp över 38°C efter drygt 25 minuter ser ni att pulsen också börjar trenda uppåt, trots att effektutvecklingen är densamma. Både kärntemperatur och puls fortsätter stiga under passet, men man ser en trend till platå för kärntemperaturen strax under 39°C. Det är exakt där jag vill spendera tid.  Det man även behöver ha i åtanke är att kärntemperaturen inte sjunker direkt när man slutat trampa, utan det är en dröjande faktor. I exemplet ovan ser ni att jag går över 38,5°C sista kvarten ungefär, och då räknar jag med att temperaturen sakta sjunker ned under 38,5°C efter 20-30 minuter efter avslutat pass. Jag vill komma åt minst 30 minuter, men gärna 45-60 min i min "zon" per träningspass.

Bastu
Att basta eller bada bubbelbad är ett annat bra, dock passivt sätt att höja kärntemperaturen. Skillnaden mellan passiv och aktiv värmeträning är att passiv innebär att yttre faktorer (varm bastu, varmt vatten) höjer kärntemperaturen snarare än fysisk aktivitet, som aktiv värmeträning är.

Fokus bör dock ligga på aktiv värmeträning snarare än passiv, men jag använder mig av bastu för att komplimentera cykling som visat ovan. 

Jag försöker att basta direkt efter träningspass så ofta som möjligt, då jag redan stiger in i bastun med en förhöjd kroppstemperatur och öppna svettporer. Det tar ju inte lika lång tid att höja eller bibehålla kärntemperaturen över 38,5°C när man har en högre ingångstemperatur. Det knepiga med bastu är att jag inte kan ha mätaren på mig, så jag har ju egentligen ingen koll på hur varm jag egentligen blir. Men även här har jag lärt mig vad som brukar funka för mig. Man ska heller inte vara rädd för att då och då gå ut från bastun och kyla ned sig, bara ta luft eller duscha. Kärntemperaturen påverkas inte nämnvärt mycket av ett sådant ingrepp initialt. 

Normalt sett sitter jag ca 30 minuter i 80-85°C. Ibland 40 minuter om jag känner att sessionRPE är hanterbar och inte överdriven.

Zoner och Heat Strain Index
För att maximera min värmeträning utgår jag som nämnt tidigare utifrån mina värmeträningszoner, men jag håller även koll på något som kallas Heat Strain Index (HSI). HSI är summan av de fysiologiska processer som används för att skingra värme från kroppen. Indexet har en spannvidd på 0-10 där 10 är ett väldigt högt värde. Det skulle i praktiken innebära en kärntemperatur på 40°C och en skinntemperatur på 37°C. Vad jag har läst mig till, samt upplevt är att mellan 3-6 på HSI-skalan är den optimala värmeträningszonen. Högre än så blir för utmattande och konsekvenserna blir för höga. Man försöker alltså inte medvetet komma över 6, utan det kan t.ex. ske under intensiva delar av varma tävlingar, eller om man kör intervaller i värme. Inte optimalt då det är för mycket av det goda. 
Grå (bakgrund): Kärntemperatur, Blå: skinntemperatur, Grå (linje): inomhustemperatur

Som ni ser i grafen ovan stiger skinntemperaturen fort, när jag har på mig den isolerade värmedräkten ni såg på bild för en stund sedan. Det är samma träningspass som förra grafen, så kärntemperaturen är densamma. Här ser ni dock även blå linjen, som är skinntemperaturen och den grå, som är inomhustemperaturen. Jag fokuserar på den blå och grå (bakgrunden). 37°C vid skinnet är oerhört varmt, vilket innebär att svett rinner av mig istället för att avdunsta. Kärntemperaturen ökar och stiger långsamt upp in i min optimala zon. Sista dryga 20 minuterna kliver jag över 38,5°C och differensen mellan kärn- och skinntemperatur är endast 1-2°C. När dessa båda är höga, och nära varandra ökar Heat Strain Index till min zon.

Det är här värmedräkten är att föredra framför "vanliga" vinterkläder inomhus, där värmen tränger igenom lagren med kläder och avdunstar lättare.38,5°C i kärntemperatur och 37°C i skinn, är betydligt jobbigare både fysiologiskt och mentalt, än att ha 40-40,5°C kärn men under 30°C i skinn som ofta sker på tävlingar där motorn (kärn) jobbar på högvarv men huden kyls ned av väder och vind.


Heat Strain Index under ett värmeträningspass

Kärntemperaturen under samma pass